Arrow Central Venous Catheter User manual

1
Central Venous Catheter (CVC) Product
Rx only.
Indications:
The Arrow CVC is intended to provide short-term (< 30 days) central venous access for treatment of
diseases or conditions requiring central venous access, including, but not limited to the following:
• Lack of usable peripheral IV sites
• Central venous pressure monitoring
• Total parenteral nutrition (TPN)
• Infusions of uids, medications, or chemotherapy
• Frequent blood sampling or receiving blood transfusions/blood products
See additional labeling for product specic indications.
Contraindications:
None known. See additional labeling for product specic contraindications.
General Warnings and Cautions
Warnings:
1. Sterile, Single use: Do not reuse, reprocess or resterilize. Reuse of device creates a potential
risk of serious injury and/or infection which may lead to death.
2. Read all package insert warnings, precautions and instructions prior to use. Failure to do so
may result in severe patient injury or death.
3. Do not place catheter into or allow it to remain in the right atrium or right ventricle. X-ray
exam or other method in compliance with institutional policies and procedures must
show catheter tip located in lower 1/3 of the Superior Vena Cava (SVC), in accordance with
institutional guidelines.
4. Clinicians must be aware of potential entrapment of the guidewire by any implanted device
in circulatory system. It is recommended that if patient has a circulatory system implant,
catheterprocedurebedoneunderdirect visualization to reduce risk of guidewireentrapment.
5. Do not use excessive force when introducing guidewire or tissue dilator as this can lead to
vessel perforation, bleeding, or component damage.
6. Passage of guidewire into the right heart can cause dysrhythmias, right bundle branch
block, and a perforation of vessel, atrial or ventricular wall.
7. Do not apply excessive force in placing or removing catheter or guidewire. Excessive
force can cause component damage or breakage. If damage is suspected or withdrawal
cannot be easily accomplished, radiographic visualization should be obtained and further
consultation requested.
8. Using catheters not indicated for high pressure injection for such applications can result in
inter-lumen crossover or rupture with potential for injury.
9. Do not secure, staple and/or suture directly to outside diameter of catheter body or
extension lines to reduce risk of cutting or damaging the catheter or impeding catheter
ow. Secure only at indicated stabilization locations.
10. Air embolism can occur if air is allowed to enter a central venous access device or vein. Do
not leave open needles or uncapped, unclamped catheters in central venous puncture site.
Use only securely tightened Luer-Lock connections with any central venous access device to
guard against inadvertent disconnection.
11. Clinicians should be aware that slide clamps may be inadvertently removed.
12. Clinicians must be aware of complications associated with central venous catheters
including, but not limited to:
• cardiac tamponade
secondary to vessel,
atrial, or ventricular
perforation
• pleural (i.e.,
pneumothorax)
and mediastinal
injuries
• air embolism
• catheter embolism
• catheter occlusion
• thoracic duct
laceration
• bacteremia
• septicemia
• thrombosis
• inadvertent arterial
puncture
• nerve injury
• hematoma
• hemorrhage
• brin sheath formation
• exit site infection
• vessel erosion
• catheter tip malposition
• dysrhythmias
Cautions:
1. Do not alter the catheter, guidewire or any other kit/set component during insertion, use or
removal.
2. Procedure must be performed by trained personnel well versed in anatomical landmarks, safe
technique and potential complications.
3. Use standard precautions and follow established institutional policies and procedures.
4. Some disinfectants used at catheter insertion site contain solvents which can weaken the
catheter material. Alcohol, acetone, and polyethylene glycol can weaken the structure of
polyurethane materials.These agents may also weaken the adhesive bond between catheter
stabilization device and skin.
• Do not use acetone on catheter surface.
• Do not use alcohol to soak catheter surface or allow alcohol to dwell in a catheter lumen to
restore catheter patency or as an infection prevention measure.
• Do not use polyethylene glycol containing ointments at insertion site.
• Take care when infusing drugs with a high concentration of alcohol.
• Allow insertion site to dry completely prior to applying dressing.
5. Ensure catheter patency prior to use. Do not use syringes smaller than 10 mL (a uid lled
1 mL syringe can exceed 300 psi) to reduce risk of intraluminal leakage or catheter rupture.
6. Minimizecathetermanipulationthroughoutproceduretomaintain proper catheter tip position.
Kits/Sets may not contain all accessory components detailed in these
instructions for use. Become familiar with instructions for individual
component(s) before beginning the procedure.
A Suggested Procedure: Use sterile technique.
Prep Puncture Site:
1. Position patient as appropriate for insertion site.
• Subclavian or Jugular approach: Place patient in slight Trendelenburg position as tolerated to
reduce risk of air embolism and enhance venous lling.
• Femoral approach: Place patient in supine position.
2. Prepare clean skin with an appropriate antiseptic agent.
3. Drape puncture site.
4. Administer local anesthetic per institutional policies and procedures.
5. Dispose of needle.
SharpsAway II™ Locking Disposal Cup (where provided):
The SharpsAway II Locking Disposal Cup is used for disposal of needles (15 Ga. - 30 Ga.).
• Using one-handed technique, rmly push needles into disposal cup holes (refer to Figure 1).
Figure 1
• Onceplaced into disposal cup,needles will be automaticallysecuredin place so thatthey cannot bereused.
Caution: Do not attempt to remove needles that have been placed into SharpsAway II
Locking Disposal Cup. These needles are secured in place. Damage may occur to needles if
they are forced out of disposal cup.
• Where provided, a foam SharpsAway® system may be utilized by pushing needles into foam after use.
Caution: Do not re-use needles after they have been placed into the foam SharpsAway
system. Particulate matter may adhere to needle tip.
Prepare Catheter:
6. Flush each lumen with sterile normal saline for injection to establish patency and prime lumen(s).
7. Clamp or attach Luer-Lock connector(s) to extension line(s) to contain saline within lumen(s).
8. Leave distal extension line uncapped for guidewire passage.
Warning: Do not cut catheter to alter length.
Gain Initial Venous Access:
Echogenic Needle (where provided):
An echogenic needle is used to allow access to the vascular system for the introduction of a guidewire to
facilitate catheter placement. The needle tip is enhanced for approximately 1 cm for clinician to identify
exact needle tip location when puncturing the vessel under ultrasound.
Protected Needle/Safety Needle (where provided):
A protected needle/safety needle should be used in accordance with manufacturer’s instructions for use.
Arrow® Raulerson Syringe (where provided):
Arrow Raulerson Syringe is used in conjunction with Arrow Advancer for guidewire insertion.
9. Insert introducer needle or catheter/needle with attached syringe or Arrow Raulerson Syringe
(where provided) into vein and aspirate.
Warning: Do not leave open needles or uncapped, unclamped catheters in central venous
puncture site. Air embolus can occur with these practices.
Caution: Do not reinsert needle into introducer catheter (where provided) to reduce risk of
catheter embolus.
VerifyVenous Access:
Utilize one of the following techniques to verify venous access because of the potential for inadvertent
arterial placement:
• CentralVenousWaveform:
• Insert uid primed blunt tip pressure transduction probe into rear of plunger and through
valves of Arrow Raulerson Syringe and observe for central venous pressure waveform.
◊ Remove transduction probe if using Arrow Raulerson Syringe.
• Pulsatile Flow (if hemodynamic monitoring equipment is not available):
• Use transduction probe to open syringe valving system of Arrow Raulerson Syringe and observe
for pulsatile ow.
• Disconnect syringe from needle and observe for pulsatile ow.
Warning: Pulsatile ow is usually an indicator of inadvertent arterial puncture.
Caution: Do not rely on blood aspirate color to indicate venous access.

2
Insert Guidewire:
Guidewire:
Kits/Sets are available with a variety of guidewires. Guidewires are provided in dierent diameters,
lengths and tip congurations for specic insertion techniques. Become familiar with the guidewire(s)
to be used with the specic technique before beginning the actual insertion procedure.
Arrow Advancer (where provided):
Arrow Advancer is used to straighten“J”Tip of guidewire for introduction of the guidewire into Arrow
Raulerson Syringe or a needle.
• Using thumb, retract“J”(refer to Figure 2).
Figure 2
• Place tip of Arrow Advancer – with“J”retracted – into the hole in rear of Arrow Raulerson Syringe
plunger or introducer needle (refer to Figure 3).
Figure 3
10. Advance guidewire into Arrow Raulerson Syringe approximately 10 cm until it passes through
syringe valves or into introducer needle.
• Advancementof guidewirethroughArrowRaulersonSyringemayrequireagentlerotatingmotion.
11. Raise thumb and pull Arrow Advancer approximately 4 - 8 cm away from Arrow Raulerson
Syringe or introducer needle. Lower thumb onto Arrow Advancer and while maintaining a rm
grip on guidewire, push assembly into syringe barrel to further advance guidewire. Continue until
guidewire reaches desired depth.
12. Use centimeter markings (where provided) on guidewire as a reference to assist in determining
how much guidewire has been inserted.
NOTE: When guidewire is used in conjunction with Arrow Raulerson Syringe (fully aspirated) and a
2-1/2” (6.35 cm) introducer needle, the following positioning references can be made:
• 20 cm mark (two bands) entering back of plunger = guidewire tip at end of needle
• 32 cm mark (three bands) entering back of plunger = guidewire tip approximately 10 cm
beyond end of needle
Caution: Maintain rm grip on guidewire at all times. Keep sucient guidewire length
exposed for handling purposes. A non-controlled guidewire can lead to wire embolus.
Warning: Do not aspirate Arrow Raulerson Syringe while guidewire is in place; air may enter
syringe through rear valve.
Caution: Do not reinfuse blood to reduce risk of blood leakage from rear (cap) of syringe.
Warning: Do not withdraw guidewire against needle bevel to reduce risk of possible
severing or damaging of guidewire.
13. Removeintroducerneedle and ArrowRaulerson Syringe (or catheter)whileholding guidewireinplace.
14. Use centimeter markings on guidewire to adjust indwelling length according to desired depth of
indwelling catheter placement.
15. If necessary, enlarge cutaneous puncture site with cutting edge of scalpel, positioned away from
guidewire.
Warning: Do not cut guidewire to alter length.
Warning: Do not cut guidewire with scalpel.
• Position cutting edge of scalpel away from guidewire.
• Engage safety and/or locking feature of scalpel (where provided) when not in use to
reduce the risk of sharps injury.
16. Use tissue dilator to enlarge tissue tract to the vein as required. Follow the angle of the guidewire
slowly through the skin.
Warning: Do not leave tissue dilator in place as an indwelling catheter. Leaving tissue
dilator in place puts patient at risk for possible vessel wall perforation.
Advance Catheter:
17. Thread tip of catheter over guidewire. Sucient guidewire length must remain exposed at hub
end of catheter to maintain a rm grip on guidewire.
18. Grasping near skin, advance catheter into vein with slight twisting motion.
Warning: Do not attach catheter clamp and fastener (where provided) until guidewire is removed.
19. Using centimeter marks on catheter as positioning reference points, advance catheter to nal
indwelling position.
NOTE: Centimeter marking symbology is referenced from catheter tip.
• numerical: 5, 15, 25, etc.
• bands: each band denotes a 10 cm interval, with one band indicating 10 cm, two bands
indicating 20 cm, etc.
• dots: each dot denotes a 1 cm interval
20. Hold catheter at desired depth and remove guidewire.
Caution: If resistance is encountered when attempting to remove guidewire after catheter
placement,guidewire may be kinkedaround tip of catheterwithinvessel (refer to Figure4).
Figure 4
• In this circumstance, pulling back on guidewire may result in undue force being applied
resulting in guidewire breakage.
• If resistance is encountered, withdraw catheter relative to guidewire about 2-3 cm and attempt
to remove guidewire.
• If resistance is again encountered, remove guidewire and catheter simultaneously.
Warning: Do not apply undue force on guidewire to reduce risk of possible breakage.
21. Always verify entire guidewire is intact upon removal.
Complete Catheter Insertion:
22. Check lumen patency by attaching a syringe to each extension line and aspirate until free ow of
venous blood is observed.
23. Flush lumen(s) to completely clear blood from catheter.
24. Connect all extension line(s) to appropriate Luer-Lock connector(s) as required. Unused port(s) may
be“locked”through Luer-Lock connector(s) using standard institutional policies and procedures.
• Slide clamp(s) are provided on extension lines to occlude ow through each lumen during line
and Luer-Lock connector changes.
Warning: Open slide clamp prior to infusion through lumen to reduce risk of damage to
extension line from excessive pressure.
Secure Catheter:
25. Use a catheter stabilization device, catheter clamp and fastener, staples or sutures (where
provided).
• Use triangular juncture hub with side wings as primary suture site.
• Use catheter clamp and fastener as a secondary suture site as necessary.
Caution: Minimize catheter manipulation throughout procedure to maintain proper
catheter tip position.
Catheter Stabilization Device (where provided):
A catheter stabilization device should be used in accordance with manufacturer’s instructions for use.
Catheter Clamp and Fastener (where provided):
A catheter clamp and fastener are used to secure catheter when an additional securement site other
than the catheter hub is required for catheter stabilization.
• After guidewire has been removed and necessary lines have been connected or locked, spread
wings of rubber clamp and position on catheter making sure catheter is not moist, as required, to
maintain proper tip location.
• Snap rigid fastener onto catheter clamp.
• Secure catheter clamp and fastener as a unit to patient by using either catheter stabilization
device, stapling or suturing. Both catheter clamp and fastener need to be secured to reduce risk of
catheter migration (refer to Figure 5).
Figure 5
26. Ensure insertion site is dry before applying dressing per manufacturer’s instructions.
27. Assess catheter tip placement in compliance with institutional policies and procedures.
28. If catheter tip is malpositioned, assess and replace or reposition according to institutional policies
and procedures.
Care and Maintenance:
Dressing:
Dress according to institutional policies, procedures, and practice guidelines. Change immediately if the
integrity becomes compromised e.g. dressing becomes damp, soiled, loosened or no longer occlusive.
Catheter Patency:
Maintain catheter patency according to institutional policies, procedures and practice guidelines. All
personnel who care for patients with central venous catheters must be knowledgeable about eective
management to prolong catheter’s dwell time and prevent injury.
Catheter Removal Instructions:
29. Position patient as clinically indicated to reduce risk of potential air embolus.
30. Remove dressing.
31. Release catheter and remove from catheter securement device(s).
32. Ask patient to take a breath and hold it if removing internal jugular or subclavian catheter.
33. Remove catheter by slowly pulling it parallel to skin. If resistance is met while removing
catheter STOP
Caution: Catheter should not be forcibly removed, doing so may result in catheter breakage
and embolization. Follow institutional policies and procedures for dicult to remove catheter
.
34. Apply direct pressure to site until hemostasis is achieved followed by an ointment-based occlusive
dressing.
Warning: Residual catheter track remains an air entry point until site is epithelialized.
Occlusive dressing should remain in place for at least 24 hours or until site appears
epithelialized.
35. Document catheter removal procedure including conrmation that entire catheter length and tip
has been removed per institutional policies and procedures.
For reference literature concerning patient assessment, clinician education, insertion
technique, and potential complications associated with this procedure, consult
standard textbooks, medical literature, and Arrow International, Inc. website:
www.teleex.com

3
Cathéter veineux central (CVC)
FR
Indications:
Le CVC Arrow est indiqué pour un accès veineux central à court terme (moins de 30 jours) dans le
traitement des maladies ou aections nécessitant un accès veineux central dont, entre autres:
• manque de disponibilité de sites périphériques pour perfusion
• surveillance de la pression veineuse centrale
• alimentation par voie parentérale totale
• perfusions de solutés, médicaments ou chimiothérapie
• prélèvements sanguins fréquents ou administration fréquente de transfusions/produits
sanguins
Consulter le libellé complet pour connaître les indications spéciques du produit.
Contre-indications :
Il n’existe aucune contre-indication connue. Consulter le libellé complet pour connaître les contre-
indications spéciques du produit.
Avertissements généraux et mises en garde
Avertissements :
1. Stérile et à usage unique: Ne pas réutiliser, retraiter ou restériliser. Une réutilisation du
dispositif crée un risque potentiel de lésion et/ou d’infection graves pouvant conduire au
décès.
2. Lire l’ensemble des avertissements, précautions et instructions de la notice avant
utilisation. Le non-respect de cette consigne peut provoquer des lésions graves ou le décès
du patient.
3. Ne pas placer ou laisser le cathéter dans l’oreillette ou le ventricule droits. Une radio ou
une autre méthode doit montrer l’extrémité du cathéter située dans le tiers inférieur de la
veine cave supérieure (VCS), conformément aux pratiques et procédures de l’établissement.
4. Les cliniciens doivent tenir compte du risque de piégeage du guide dans les dispositifs
implantés dans l’appareil circulatoire. Si l’appareil circulatoire du patient comporte
un implant, il est recommandé que l’intervention de cathétérisme soit réalisée sous
visualisation directe an de réduire le risque de piégeage du guide.
5. Ne pas utiliser une force excessive lors de l’introduction du guide ou du dilatateur de tissus
car cela peut entraîner une perforation du vaisseau, un saignement ou l’endommagement
d’un composant.
6. Le passage du guide dans le cœur droit peut provoquer des dysrythmies, un bloc de branche
droit et une perforation de la paroi vasculaire, auriculaire ou ventriculaire.
7. Ne pas appliquer une force excessive pendant la pose ou le retrait du cathéter ou du guide.
Une force excessive risque de produire l’endommagement ou la rupture d’un composant. Si
un endommagement est suspecté ou en cas de dicultés pendant le retrait, réaliser une
radiographie et demander des consultations supplémentaires.
8. L’utilisation de cathéters qui ne sont pas prévus pour des injections haute pression dans ce
même type d’application risque de produire une fuite ou rupture entre les lumières avec
potentiel de lésion.
9. Pour réduire le risque d’une coupure, d’un endommagement ou d’une restriction du débit
du cathéter, ne pas xer, agrafer et/ou suturer directement au diamètre externe du corps
du cathéter ou des lignes d’extension. Fixer uniquement au niveau des emplacements de
stabilisation indiqués.
10. Une embolie gazeuse peut se produire si de l’air pénètre dans le dispositif d’accès veineux
central ou la veine. Ne pas laisser des aiguilles ouvertes ou des cathéters sans capuchons et
sans clamps dans le site de ponction veineuse centrale. Utiliser uniquement des raccords
Luerlock bien serrésavecles dispositifs d’accès veineuxcentral pour éviter une déconnexion
accidentelle.
11. Les cliniciens doivent tenir compte du fait que les clamps coulissants peuvent être retirés
par inadvertance.
12. Les cliniciens doivent tenir compte des complications associées avec les cathéters veineux
centraux dont, entre autres:
Mises en garde:
1. Ne pas modier le cathéter, le guide ou un autre composant du kit/set durant l’insertion,
l’utilisation ou le retrait.
2. Laprocéduredoit être pratiquée parun personnel qualié avecune excellente connaissance
des points de repères anatomiques, des techniques sécuritaires et des complications
potentielles.
3. Observer les précautions standard et suivre les protocoles et procédures de l’établissement.
4. Certains désinfectants utilisés au niveau du site d’insertion du cathéter contiennent
des solvants qui peuvent aaiblir le matériau du cathéter. L’alcool, l’acétone et le
polyéthylèneglycol peuvent aaiblir la structure des matériaux en polyuréthane. Ces
agents peuvent également aaiblir l’adhésion du stabilisateur de cathéter à la peau.
• Ne pas utiliser d’acétone sur la surface du cathéter.
• Ne pas mouiller la surface du cathéter avec de l’alcool ni laisser tremper de l’alcool à l’intérieur
d’une lumière de cathéter pour restaurer sa perméabilité ou comme mesure de prévention
contre l’infection.
• Ne pas utiliser de pommades à base de polyéthylèneglycol au niveau du site d’insertion.
• Prendre des précautions lors de la perfusion de médicaments contenant des concentrations
élevées d’alcool.
• Laisser complètement sécher le site d’insertion avant d’appliquer le pansement.
5. Vérier la perméabilité du cathéter avant l’utilisation. Pour réduire le risque d’une fuite
intraluminale ou d’une rupture du cathéter, ne pas utiliser des seringues de moins de 10ml
(une seringue de 1ml remplie de liquide peut dépasser 2068,4 kPa).
6. Réduire au minimum les manipulations inutiles du cathéter tout au long de l’intervention
an de maintenir son extrémité dans la bonne position.
Les kits/sets ne comprennent pas nécessairement tous les
composants auxiliaires décrits dans ce mode d’emploi. Prendre
connaissance des instructions relatives aux composants individuels
avant de commencer l’intervention.
Exemple de procédure recommandée : Utiliser une technique
stérile.
Préparer le site de ponction:
1. Positionner le patient de façon adaptée pour le site d’insertion.
• Voie d’abord sous-clavière ou jugulaire : Placer le patient légèrement en position de
Trendelenburg, selon son niveau de tolérance, pour réduire le risque d’embolie gazeuse et
améliorer le remplissage veineux.
• Voie d’abord fémorale: Placer le patient en position de décubitus dorsal.
2. Nettoyer la peau avec un antiseptique approprié.
3. Recouvrir le site de ponction d’un champ.
4. Administrer un anesthésique local selon les protocoles et procédures de l’établissement.
5. Éliminer l’aiguille.
Réceptacle d’aiguilles sécurisé SharpsAway II (si fourni):
Le réceptacle d’aiguilles sécurisé SharpsAway II est utilisé pour l’élimination des aiguilles (15 à 30Ga.).
• D’une seule main, pousser fermement les aiguilles dans les orices du réceptacle d’aiguilles
(consulter la gure 1).
• Une fois en place dans le réceptacle d’aiguilles, les aiguilles sont automatiquement immobilisées
de façon à ne pas pouvoir être réutilisées.
Mise en garde: Ne pas tenter de retirer les aiguilles qui ont été placées dans le réceptacle
d’aiguilles sécurisé SharpsAway II. Ces aiguilles sont immobilisées en place. Elles risquent
d’être endommagées si elles sont forcées hors du réceptacle d’aiguilles.
• Si fourni, un système en mousse SharpsAway peut être utilisé en y enfonçant les aiguilles après
utilisation.
Mise en garde : Ne pas réutiliser les aiguilles une fois qu’elles ont été placées dans le
système en mousse SharpsAway. Des particules risquent d’adhérer à l’extrémité des
aiguilles.
Préparer le cathéter:
6. Rincer chaque lumière avec du sérum physiologique standard stérile pour injection an de
conrmer la perméabilité et amorcer la ou les lumières.
7. Fermer les lignes d’extension avec un clamp ou y xer un raccord Luer lock pour retenir le sérum
physiologique dans les lumières.
8. Laisser la ligne d’extension distale non bouchée pour permettre le passage du guide.
Avertissement : Ne pas couper le cathéter pour en modier la longueur.
Établir l’accès veineux initial:
Aiguille échogène (si fournie):
Une aiguille échogène est utilisée pour permettre d’accéder au système vasculaire an d’introduire un
guide facilitant la mise en place du cathéter. L’extrémité de l’aiguille est rehaussée sur environ 1cm
pour que le clinicien puisse en identier l’emplacement exact lors de la ponction du vaisseau sous
contrôle échographique.
Aiguille sécurisée (si fournie):
Une aiguille sécurisée doit être utilisée conformément au mode d’emploi du fabricant.
Seringue Raulerson Arrow (si fournie):
La seringue Raulerson Arrow est utilisée avec l’Arrow Advancer pour l’insertion du guide.
9. Insérer l’aiguille de ponction ou le cathéter/aiguille avec la seringue ou seringue Raulerson Arrow
raccordée (si fournie) dans la veine, et aspirer.
Avertissement : Ne pas laisser des aiguilles ouvertes ou des cathéters sans capuchons
et sans clamps dans le site de la ponction veineuse centrale. Ces pratiques risquent de
provoquer une embolie gazeuse.
Mise en garde: Pour réduire le risque d’une embolie de cathéter, ne pas réinsérer l’aiguille
dans le cathéter d’introduction (si fourni).
Conrmer l’accès veineux:
Utiliser l’une des techniques suivantes pour conrmer l’accès veineux, en raison du risque d’une mise
en place artérielle involontaire.
• Forme d’onde veineuse centrale:
• Insérer une sonde de transduction de pression à extrémité mousse, amorcée avec du liquide,
dans l’arrière du piston et à travers les valves de la seringue Raulerson Arrow et vérier que la
forme d’onde de la pression veineuse centrale est présente.
• tamponnade
cardiaque
secondaire à
une perforation
vasculaire,
auriculaire ou
ventriculaire
• lésions pleurales
(c.-à-d.,
pneumothorax) et
médiastinales
• embolie gazeuse
• embolie de
cathéter
• occlusion de
cathéter
• lacération du
canal thoracique
• bactériémie
• septicémie
• thrombose
• ponction artérielle
accidentelle
• lésion nerveuse
• hématome
• hémorragie
• formation de gaine
de brine
• infection du site de
sortie
• érosion du vaisseau
• mauvaise position
de l’extrémité du
cathéter
• dysrythmies

4
◊ Retirer la sonde de transduction si la seringue Raulerson Arrow est utilisée.
• Débit pulsatif (si un appareil de surveillance hémodynamique n’est pas disponible):
• Utiliser la sonde de transduction pour ouvrir le système à valves de la seringue Raulerson
Arrow et chercher un débit pulsatif.
• Déconnecter la seringue de l’aiguille et chercher un débit pulsatif.
Avertissement : Un débit pulsatif est en général un indicateur de ponction artérielle
accidentelle.
Mise en garde: Ne pas se er à la couleur du sang aspiré pour conrmer l’accès veineux.
Insérer le guide:
Guide:
Les kits/sets sont disponibles avec une variété de guides. Les guides sont fournis en diérents
diamètres, longueurs et congurations d’extrémité pour des méthodes d’insertion spéciques. Prendre
connaissance du ou des guides à utiliser pour la méthode spécique avant de commencer l’intervention
d’insertion à proprement dit.
Arrow Advancer (si fourni):
L’Arrow Advancer est utilisé pour redresser l’extrémité en J du guide an d’introduire le guide dans la
seringue Raulerson Arrow ou une aiguille.
• Rengainer le J à l’aide du pouce (voir gure 2).
• Placer l’extrémité de l’Arrow Advancer, avec le J rengainé, dans l’orice situé à l’arrière du piston de
la seringue Raulerson Arrow ou de l’aiguille de ponction (voir gure 3).
10. Avancer le guide dans la seringue Raulerson Arrow d’environ 10cm jusqu’à ce qu’il passe à travers
les valves de la seringue ou dans l’aiguille de ponction.
• L’avancement du guide par la seringue Raulerson Arrow peut nécessiter une légère rotation.
11. Soulever le pouce et tirer l’Arrow Advancer pour l’éloigner d’environ 4 à 8cm de la seringue
Raulerson Arrow ou de l’aiguille de ponction. Abaisser le pouce sur l’Arrow Advancer et, tout en
maintenant fermement le guide, pousser les deux ensemble dans le cylindre de la seringue pour
avancer encore plus le guide. Continuer jusqu’à ce que le guide atteigne la profondeur souhaitée.
12. Utiliser les repères en centimètres (le cas échéant) sur le guide comme référence pour déterminer
la longueur de guide introduite.
REMARQUE:Lorsqu’unguide est utilisé avecla seringue Raulerson Arrow(complètementaspirée)et
uneaiguilledeponction de 6,35 cm(2,5po),lesréférencesde position suivantespeuventêtrefaites:
• repère de 20cm (deux bandes) entrant dans l’arrière du piston= l’extrémité du guide se
trouve au bout de l’aiguille
• repère de 32cm (trois bandes) entrant dans l’arrière du piston= l’extrémité du guide se
trouve à 10cm environ au-delà du bout de l’aiguille
Mise en garde : Tenir fermement et à tout moment le guide. Conserver une longueur
susante de guide exposée pour faciliter la manipulation. Un guide incontrôlé peut
provoquer une embolie par le l.
Avertissement : Ne pas aspirer avecla seringue Raulerson Arrowquandle guide esten place,
sous risque de laisser pénétrer de l’air dans la seringue par la valve arrière.
Mise en garde: Ne pas reperfuser le sang, pour réduire le risque de fuite de sang à l’arrière
(capuchon) de la seringue.
Avertissement : Pour réduire le risque d’une section ou d’un endommagement potentiels
du guide, ne pas retirer celui-ci au contact d’un biseau d’aiguille.
13. Retirer l’aiguille de ponction et la seringue Raulerson Arrow (ou le cathéter) tout en maintenant
le guide en place.
14. Utiliser les repères en centimètres sur le guide pour régler la longueur à demeure pour la
profondeur de mise en place voulue pour le cathéter à demeure.
15. Selon les besoins, élargir le site de ponction cutané avec le bord tranchant du scalpel, en le tenant
éloigné du guide.
Avertissement : Ne pas couper le guide pour en modier la longueur.
Avertissement : Ne pas couper le guide au scalpel.
• Tenir le bord coupant du scalpel éloigné du guide.
• Pour réduire le risque d’une piqûre accidentelle, activer la fonction de sécurité et/ou de
verrouillage du scalpel (le cas échéant) lorsque celui-ci n’est pas utilisé.
16. Utiliser le dilatateur de tissus pour élargir le trajet tissulaire vers la veine selon les besoins. Suivre
lentement l’angle du guide à travers la peau.
Avertissement : Ne pas laisser le dilatateur de tissus en place en guise de cathéter à
demeure. Laisser le dilatateur de tissus en place présente un risque de perforation de la
paroi vasculaire pour le patient.
Avancer le cathéter:
17. Enler l’extrémité du cathéter sur le guide. Une longueur susante du guide doit rester exposée à
l’extrémité embase du cathéter pour permettre de maintenir une prise ferme sur le guide.
18. En le saisissant à proximité de la peau, avancer le cathéter dans la veine avec un léger mouvement
de torsion.
Avertissement : Ne pas xerle clamp etle dispositif de xation ducathéter (si fournis)avant
que le guide ne soit retiré.
19. Utiliser les repères en centimètres sur le cathéter comme des points de référence pour le
positionnement, et avancer le cathéter jusqu’à sa position à demeure nale.
REMARQUE:Les symboles desrepèresen centimètressontvisiblesàpartir de l’extrémitéducathéter.
• Repères numériques: 5, 15, 25, etc.
• Bandes:chaquebande indique un intervalle de 10cm, soit une bande indiquant 10cm,deux
bandes indiquant 20cm, etc.
• Points: chaque point indique un intervalle de 1cm
20. Tenir le cathéter à la profondeur voulue et retirer le guide.
Mise en garde: En cas de résistance pendant le retrait du guide après la mise en place du
cathéter, il est possible que le guide soit entortillé autour de l’extrémité du cathéter dans le
vaisseau (voir gure 4).
• Dans ce cas, le fait de tirer en arrière sur le guide risque d’exercer trop de force sur le guide et
de le rompre.
• En cas de résistance, reculer le cathéter d’environ 2 à 3cm par rapport au guide et tenter de
retirer le guide.
• Si la résistance persiste, retirer le guide et le cathéter d’un seul tenant.
Avertissement : Pour réduire le risque d’une rupture potentielle, ne pas exercer une force
excessive sur le guide.
21. Toujours vérier que l’intégralité du guide est intacte à son retrait.
Terminer l’insertion du cathéter:
22. Vérier la perméabilité des lumières en raccordant une seringue à chaque ligne d’extension et en
aspirant jusqu’à l’apparition d’un débit libre de sang veineux.
23. Rincer la ou les lumières pour évacuer complètement le sang du cathéter.
24. Raccorder la ou les lignes d’extension aux raccords Luer lock appropriés selon les besoins. Le ou les
orices inutilisés peuvent être bloqués avec des raccords Luer lock conformément aux protocoles
et procédures de l’établissement.
• Les lignes d’extension comportent des clamps coulissants qui permettent d’occlure
individuellement les lumières pendant le changement des tubulures et des raccords Luer lock.
Avertissement : Pour réduire le risque d’un endommagement de la ligne d’extension en
raison d’une pression excessive, ouvrir le clamp coulissant avant de perfuser par la lumière.
Fixer le cathéter:
25. Utiliser un stabilisateur de cathéter, un clamp et le dispositif de xation ainsi que des agrafes ou
des sutures (si fournies).
• Utiliser l’embase de jonction triangulaire à ailettes latérales comme site de suture primaire.
• Utiliser le clamp et le dispositif de xation du cathéter comme site de suture secondaire, selon
les besoins.
Mise en garde: Réduire au minimum les manipulations inutiles du cathéter tout au long de
l’intervention an de maintenir son extrémité dans la bonne position.
Stabilisateur de cathéter (si fourni):
Un stabilisateur de cathéter doit être utilisé conformément au mode d’emploi du fabricant.
Clamp et dispositif de xation du cathéter (si fournis):
Un clamp et un dispositif de xation du cathéter sont utilisés pour xer le cathéter lorsqu’un site de
xation supplémentaire autre que l’embase du cathéter est requis pour obtenir la stabilisation de ce
dernier.
• Aprèsle retrait du guideet le raccordementoule verrouillage des tubuluresnécessaires,écarter les
ailettes du clamp en caoutchouc et les positionner sur le cathéter en veillant à ce qu’il ne soit pas
humide, suivant les besoins, pour maintenir le positionnement correct de l’extrémité.
• Enclencher le dispositif de xation rigide sur le clamp du cathéter.
• Fixer d’un seul tenant le clamp et le dispositif de xation du cathéter sur le corps du patient
en utilisant un stabilisateur de cathéter, des agrafes ou des sutures. Le clamp et le dispositif de
xation du cathéter doivent tous les deux être xés en place pour réduire le risque de migration
du cathéter (voir gure 5).
26. Vérier que le site d’insertion est sec avant d’appliquer le pansement selon le mode d’emploi du
fabricant.
27. Évaluer l’emplacement de l’extrémité du cathéter conformément aux protocoles et procédures de
l’établissement.
28. Si l’extrémité du cathéter est mal positionnée, évaluer et remplacer ou repositionner le cathéter
conformément aux protocoles et procédures de l’établissement.
Nettoyage et entretien :
Pansement :
Réaliser le pansement conformément aux protocoles, procédures et directives pratiques de
l’établissement. Changer immédiatement le pansement s’il devient endommagé (par ex., s’il est
mouillé, souillé, décollé ou qu’il n’est plus étanche).
Perméabilité du cathéter :
Le maintien de la perméabilité du cathéter doit être réalisé conformément aux protocoles, procédures
et directives pratiques de l’établissement. Le personnel soignant responsable des patients porteurs de
cathétersveineuxcentrauxdoitbienconnaîtreles méthodes de prise en charge ecaces pour prolonger
la durée à demeure du cathéter et éviter le risque de lésion.
Instructions pour le retrait du cathéter:
29. Placer le patient tel qu’indiqué cliniquement pour réduire le risque potentiel d’une embolie
gazeuse.
30. Retirer le pansement.
31. Libérer le cathéter et le retirer des dispositifs de xation.
32. Demander au patient d’inspirer et de retenir cette respiration pendant le retrait d’un cathéter
interne jugulaire ou sous-clavier.
33. Retirer le cathéter en le tirant lentement et parallèlement à la peau. En présence d’une résistance
pendant le retrait du cathéter ARRÊTER
Mise en garde : Le cathéter ne doit pas être retiré de force; cela risque de provoquer
une rupture et une embolie du cathéter. Observer les protocoles et procédures de
l’établissement lorsqu’un cathéter est dicile à retirer.
34. Appliquer une pression directement sur le site jusqu’à l’obtention de l’hémostase et poser ensuite
un pansement occlusif à base de pommade.
Avertissement : Le trajet du cathéter demeure un point d’entrée d’air potentiel jusqu’à
l’épithélialisation du site. Le pansement occlusif doit rester en place pendant 24heures au
moins ou jusqu’à ce que le site semble épithélialisé.
35. Documenter la procédure de retrait du cathéter en conrmant notamment que toute la longueur
du cathéter et son extrémité ont été retirées conformément aux protocoles et procédures de
l’établissement.
Pour obtenir des articles de référence sur l’évaluation des patients, la formation des cliniciens,
les techniques d’insertion et les complications potentielles associées à cette procédure,
consulter les manuels courants, la littérature médicale et le site Web d’Arrow International, Inc.
à: www.teleex.com

5
Indikationen:
Der Arrow ZVK ist für einen kurzzeitigen (<30Tage) zentralen Venenzugang zur Behandlung von
Krankheiten oder Beschwerden, die einen zentralen Zugang zur Vene erfordern, bestimmt, unter
anderem:
• Mangel an verwendbaren peripheren i.v.-Stellen
• Überwachung des zentralen Venendrucks
• Totale parenterale Ernährung (TPE)
• Infusionen von Flüssigkeiten, Arzneimitteln oder Chemotherapie
• HäugeEntnahme von Blutproben oder Verabreichungvon Bluttransfusionen/Blutprodukten
Für produktspezische Indikationen siehe zusätzliche Dokumentation.
Kontraindikationen:
Keine bekannt. Für produktspezische Kontraindikationen siehe zusätzliche Dokumentation.
Allgemeine Warnhinweise und Vorsichtshinweise
Warnhinweise:
1. Steril, nur zum einmaligen Gebrauch: Nicht wiederverwenden, wiederaufbereiten oder
resterilisieren. Die Wiederverwendung des Produkts bringt ein potenzielles Risiko für
schwereVerletzungen und/oder Infektionen mit sich, die zum Tod führen können.
2. Vor dem Gebrauch alle in der Packungsbeilage zu ndenden Warnhinweise,
Vorsichtsmaßnahmen und Anweisungen lesen. Andernfalls kann es zu schweren
Verletzungen oder zumTod des Patienten kommen.
3. Katheter nicht im rechten Atrium oder im rechten Ventrikel platzieren oder dort liegen
lassen. Auf dem Röntgenbild (bzw. mit einer anderen Methode) muss die Katheterspitze
gemäß den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung im unteren Drittel der
V. cava superior (VCS) liegen.
4. Der Arzt muss wissen, dass sich der Führungsdraht potenziell in einer implantierten
Vorrichtung im Kreislaufsystem verfangen kann. Falls der Patient ein Implantat im
Kreislaufsystem hat, wird empfohlen, den Kathetereingri unter direkter Sichtkontrolle
durchzuführen, um das Risiko zu vermindern, dass sich der Führungsdraht verfängt.
5. Beim Einbringen des Führungsdrahts oder Gewebedilatators keine übermäßige Kraft
ausüben, da dies eine Gefäßperforation, Blutung bzw. Komponentenbeschädigung zur
Folge haben kann.
6. Das Vorschieben des Führungsdrahts in die rechte Herzhälfte kann Dysrhythmien, einen
Rechtsschenkelblock sowie Perforationen der Gefäß-, Atrium- oder Ventrikelwand
verursachen.
7. Keine übermäßige Kraft bei der Platzierung bzw. Entfernung des Katheters oder
Führungsdrahts anwenden. Übermäßiger Kraftaufwand kann zur Beschädigung oder zum
Bruchvon Komponenten führen. Falls eine Beschädigungvermutetwird oder das Entfernen
nicht ohne Schwierigkeiten möglich ist, sollte eine Röntgenaufnahme gemacht und das
weitereVorgehen besprochen werden.
8. Bei der Verwendung von Kathetern, die nicht dafür indiziert sind, kann es bei
Hochdruckinjektionsanwendungen zu einem Übergang zwischen den Lumina oder zu einer
Ruptur kommen, wodurchVerletzungsgefahr besteht.
9. Keine Befestigungen, Klammern und/oder Nähte direkt am Außenumfang des
Katheterkörpers bzw. einer Verlängerungsleitung anbringen, um das Risiko von
Einschnitten bzw. Schäden am Katheter oder eines reduzierten Durchusses zu senken. Die
Befestigung darf nur an den gekennzeichneten Stabilisationspunkten geschehen.
10. Beim Eindringen von Luft in einen zentralvenösen Zugangsweg bzw. eine Vene kann es zu
einer Luftembolie kommen. Oene Kanülen oder nicht abgedeckte, nicht abgeklemmte
Katheter nicht in einer zentralvenösen Punktionsstelle belassen. Bei allen zentralvenösen
Zugangswegen müssen zur Vorbeugung gegen unbeabsichtigte Diskonnektierungen sicher
angezogene Luer-Lock-Anschlüsse verwendet werden.
11. Der Arzt muss wissen, dass Schiebeklemmen aus Versehen entfernt werden können.
12. Der Arzt muss sich der mit zentralen Venenkathetern verbundenen Komplikationen
bewusst sein, insbesondere:
Vorsichtshinweise:
1. Den Katheter, Führungsdraht oder eine andere Komponente des Kits/Sets während der
Einführung, Verwendung oder Entfernung nicht verändern.
2. Das Verfahren muss von geschultem Personal, das über die anatomischen Verhältnisse,
eine sichere Technik und potenzielle Komplikationen informiert ist, durchgeführt werden.
3. Die üblichen Vorsichtsmaßnahmen einhalten und die bestehenden Bestimmungen und
Vorgehensweisen der Einrichtung befolgen.
4. Einige an der Kathetereinführungsstelle verwendete Desinfektionsmittel enthalten
Lösungsmittel, die das Kathetermaterial schwächen können. Alkohol, Aceton und
PolyethylenglycolkönnenPolyurethanstrukturellschwächen.Diese Mittelkönnen auch die
Haftung zwischen der Katheterstabilisierungsvorrichtung und der Haut schwächen.
Zentraler Venenkatheter (ZVK)
DE
• Aceton darf nicht auf einem Katheter verwendet werden.
• Die Katheteroberäche darf nicht in Alkohol eingeweicht werden und Alkohol darf auch nicht
zur Wiederherstellung der Katheterdurchgängigkeit oder als Infektionsprophylaxe in einem
Katheterlumen verweilen.
• Keine Salben mit Polyethylenglycol an der Einführungsstelle verwenden.
• Bei der Infusion von Medikamenten mit hohem Alkoholgehalt istVorsicht geboten.
• Die Einführungsstelle vor dem Anlegen desVerbands vollständig trocknen lassen.
5. Vor dem Gebrauch sicherstellen, dass der Katheter durchgängig ist. Keine Spritzen unter
10ml verwenden, um das Risiko eines intraluminalen Lecks oder einer Katheterruptur zu
senken (eine mit Flüssigkeit gefüllte Spritze von 1ml kann einen Druck von über 2068,4kPa
erzeugen).
6. Manipulationen am Katheter sollten während des ganzen Eingris auf ein Minimum
beschränkt werden, damit die Katheterspitze nicht verschoben wird.
Kits/Sets enthalten u. U. nicht alle in dieser Gebrauchsanweisung
genannten Zubehörteile. Vor Beginn des Verfahrens mit den
Anleitungen für die einzelnen Komponenten vertraut machen.
Ein vorgeschlagenesVorgehen: Eine sterile Technik verwenden.
Punktionsstelle vorbereiten:
1. Den Patienten wie für die Einführungsstelle erforderlich positionieren.
• Zugang über die V. subclavia oder die V. jugularis: Den Patienten wie toleriert in eine leichte
Trendelenburg-Lage bringen, um das Risiko einer Luftembolie zu senken und die venöse
Befüllung zu verstärken.
• Zugang über dieV. femoralis: Den Patienten in die Rückenlage bringen.
2. Die saubere Haut mit einem geeigneten Antiseptikum vorbereiten.
3. Punktionsstelle abdecken.
4. Ein Lokalanästhetikum gemäß den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung
verabreichen.
5. Kanüle entsorgen.
SharpsAway II Entsorgungsbehälter mit Sperrfunktion (sofern vorhanden):
Zur Entsorgung von Kanülen (15 Ga. – 30 Ga.) wird der SharpsAway II Entsorgungsbehälter mit
Sperrfunktion verwendet.
• Die Kanülen mit einer Hand fest in die Önungen des Entsorgungsbehälters drücken (siehe
Abbildung1).
• Sobald eine Kanüle in den Entsorgungsbehälter eingeführt ist, wird sie automatisch festgehalten,
so dass sie nicht wieder verwendet werden kann.
Vorsicht: Nicht versuchen, Kanülen, die in den SharpsAway II Entsorgungsbehälter
mit Sperrfunktion gesteckt wurden, wieder herauszuziehen. Diese Kanülen werden
festgehalten. Beim gewaltsamen Herausziehen einer Kanüle aus dem Entsorgungsbehälter
kann diese beschädigt werden.
• Sofern vorhanden, kann ein SharpsAway System aus Schaumsto verwendet werden. Hierzu
Kanülen nach dem Gebrauch in den Schaumsto stecken.
Vorsicht: Kanülen nicht wiederverwenden, nachdem sie in das SharpsAway System aus
Schaumsto platziert wurden. Eventuell haften Partikel an der Kanülenspitze.
Katheter vorbereiten:
6. Jedes Lumen mit steriler physiologischer Kochsalzlösung für Injektionszwecke spülen, um die
Durchgängigkeit herzustellen und das Lumen/die Lumina vorzufüllen.
7. Verlängerungsleitungen abklemmen oder mit Luer-Lock-Anschlüssen versehen, um die
Kochsalzlösung in den Lumina zu halten.
8. Die distale Verlängerungsleitung zum Einführen des Führungsdrahts oen lassen.
Warnung: Den Katheter zur Änderung der Länge nicht schneiden.
Zugang zur Vene herstellen:
Echogene Kanüle (sofern vorhanden):
Eine echogene Kanüle wird für den Zugang zum Gefäßsystem verwendet, damit ein Führungsdraht
zur leichteren Katheterplatzierung eingebracht werden kann. Die Kanülenspitze ist auf etwa 1 cm
Länge echogen, damit der Arzt bei der Gefäßpunktion unter Ultraschallsicht die genaue Lage der
Kanülenspitze identizieren kann.
Geschützte Kanüle/Sicherheitskanüle (sofern vorhanden):
Eine geschützte Kanüle/Sicherheitskanüle sollte entsprechend der Gebrauchsanweisung des
Herstellers verwendet werden.
Arrow Raulerson Spritze (sofern vorhanden):
Die Arrow Raulerson Spritze wird zusammen mit dem Arrow Advancer zur Einbringung des
Führungsdrahts verwendet.
9. Einführkanüle oder Katheter/Kanüle mit angebrachter Spritze oder Arrow Raulerson Spritze
(sofern vorhanden) in dieVene einbringen und aspirieren.
Warnung: Oene Kanülen oder nicht abgedeckte, nicht abgeklemmte Katheter nicht in
einer zentralvenösen Punktionsstelle belassen. In diesen Situationen kann es zu einem
Luftembolus kommen.
Vorsicht: Um das Risiko einer embolischen Verschleppung des Katheters zu senken, darf die
Kanüle nicht wieder in den Einführkatheter (sofern vorhanden) eingebracht werden.
Zugang zur Vene verizieren:
Aufgrund des Potenzials einer versehentlichen Platzierung in einer Arterie eine der folgenden
Techniken verwenden, um den Zugang zur Vene zu verizieren:
• Herztamponade
als Folge einer
Gefäß-, Atrium-
oder Ventrikelper-
foration
• Pleural- (d.h.
Pneumothorax)
und
Mediastinalverlet-
zungen
• Luftembolie
• Embolische
Verschleppung
des Katheters
• Kathetervers-
chluss
• Lazeration des
Ductus thoracicus
• Bakteriämie
• Septikämie
• Thrombose
• Unbeabsichtigte
arterielle Punktion
• Verletzung von
Nerven
• Hämatom
• Hämorrhagie
• Bildung einer
Fibrinhülle
• Infektion an der
Austrittsstelle
• Gefäßerosion
• Falsche Lage der
Katheterspitze
• Dysrhythmien

6
• ZentralvenöseWellenform:
• Die mit Flüssigkeit vorgefüllte Drucktransduktionssonde mit stumpfer Spitze in die Rückseite
des Kolbens und durch dieVentile der Arrow Raulerson Spritze einführen und die Wellenform
des zentralvenösen Drucks beobachten.
◊ Die Transduktionssonde bei Verwendung der Arrow Raulerson Spritze entfernen.
• Pulsierender Fluss (wenn Geräte zur hämodynamischen Überwachung nicht verfügbar sind):
• Das Spritzenventilsystem der Arrow Raulerson Spritze unter Verwendung der
Transduktionssonde önen und auf pulsierenden Fluss prüfen.
• Die Spritze von der Kanüle abnehmen und auf pulsierenden Fluss prüfen.
Warnung: Pulsierender Blutuss zeigt gewöhnlich eine versehentliche Punktion einer
Arterie an.
Vorsicht: Die Farbe des aspirierten Blutes ist kein sicheres Anzeichen für einen venösen
Zugang.
Führungsdraht einbringen:
Führungsdraht:
Kits/Sets sind mit einer Reihe von Führungsdrähten erhältlich. Führungsdrähte sind in verschiedenen
Durchmessern, Längen und Spitzenformen für bestimmte Einführungstechniken lieferbar. Vor Beginn
der Einführung mit den Führungsdrähten für die jeweilige Technik vertraut machen.
Arrow Advancer (sofern vorhanden):
Der Arrow Advancer dient der Begradigung der „J“-Spitze des Führungsdrahts zur Einbringung des
Führungsdrahts in die Arrow Raulerson Spritze oder in eine Kanüle.
• Die„J“-Spitze mit dem Daumen zurückziehen (siehe Abbildung2).
• DieSpitzedes Arrow Advancer– mit zurückgezogener„J“-Spitze–indie Önung auf der Rückseite
des Kolbens der Arrow Raulerson Spritze oder der Einführkanüle platzieren (siehe Abbildung3).
10. Den Führungsdraht ca. 10 cm in die Arrow Raulerson Spritze vorschieben, bis er durch die
Spritzenventile oder in die Einführkanüle reicht.
• Das Vorschieben des Führungsdrahts durch die Arrow Raulerson Spritze erfordert u. U. eine
vorsichtige Drehbewegung.
11. Den Daumen anheben und den Arrow Advancer ca. 4–8cm von der Arrow Raulerson Spritze oder
der Einführkanüle wegziehen. Den Daumen auf den Arrow Advancer legen, den Führungsdraht
gut festhalten und die Gruppe in den Spritzenzylinder drücken, um den Führungsdraht weiter
vorzuschieben. Fortfahren, bis der Führungsdraht die gewünschteTiefe erreicht hat.
12. Unter Zuhilfenahme der Zentimetermarkierungen (sofern vorhanden) auf dem Führungsdraht
feststellen, wie weit der Führungsdraht eingebracht wurde.
HINWEIS: Wird der Führungsdraht zusammen mit der Arrow Raulerson Spritze (vollständig
aspiriert) und einer Einführkanüle von 6,35 cm (2,5 Zoll) verwendet, können die folgenden
Bezugswerte zur Positionierung gegeben werden:
• 20-cm-Markierung (zwei Bänder) treten in die Rückseite des Kolbens ein = Spitze des
Führungsdrahts bendet sich am Kanülenende
• 32-cm-Markierung (drei Bänder) treten in die Rückseite des Kolbens ein = Spitze des
Führungsdrahts bendet sich ca. 10cm jenseits des Kanülenendes
Vorsicht: Den Führungsdraht stets gut festhalten. Aus Gründen der Handhabung muss ein
ausreichend langer Teil des Führungsdrahts herausragen. Wenn der Führungsdraht nicht
festgehalten wird, kann er embolisch verschleppt werden.
Warnung: Die Arrow Raulerson Spritze nicht aspirieren, während sich der Führungsdraht in
situ bendet; andernfalls tritt u.U. Luft durch das hintereVentil in die Spritze ein.
Vorsicht: Blut nicht erneut infundieren, um das Risiko einer Blutleckage aus der Rückseite
(Kappe) der Spritze zu senken.
Warnung: Den Führungsdraht nicht gegen den Kanülenschli zurückziehen, um das Risiko
eines möglichen Abscherens oder einer Beschädigung des Führungsdrahts zu senken.
13. Den Führungsdraht in situ festhalten und die Einführkanüle sowie die Arrow Raulerson Spritze
(bzw. den Katheter) entfernen.
14. Die Verweillänge unter Verwendung der Zentimetermarkierungen am Führungsdraht
entsprechend der gewünschten Platzierungstiefe des Verweilkatheters anpassen.
15. Die Hautpunktionsstelle bei Bedarf erweitern. Dabei das Skalpell so halten, dass die schneidende
Klinge vom Führungsdraht weg zeigt.
Warnung: Den Führungsdraht nicht schneiden, um dessen Länge zu verändern.
Warnung: Den Führungsdraht nicht mit dem Skalpell einschneiden.
• Das Skalpell so halten, dass die schneidende Klinge vom Führungsdraht weg zeigt.
• Um das Risiko einer Verletzung durch scharfe Objekte zu senken, muss bei Nichtgebrauch
des Skalpells die Sicherheits- bzw. Sperrvorrichtung (sofern vorhanden) betätigt werden.
16. Den Gewebetrakt zur Vene nach Bedarf mit dem Gewebedilatator erweitern. Dem Winkel des
Führungsdrahts langsam durch die Haut folgen.
Warnung: Den Gewebedilatator nicht als Verweilkatheter im Gefäß belassen. Wenn
der Gewebedilatator im Gefäß belassen wird, besteht für den Patienten das Risiko einer
Gefäßwandperforation.
Katheter vorschieben:
17. Die Katheterspitze über den Führungsdraht führen. Es muss eine ausreichende Länge des
Führungsdrahts am Ansatzende des Katheters freibleiben, damit der Führungsdraht fest im Gri
behalten werden kann.
18. Den Katheter nahe der Haut ergreifen und mit einer leichten Drehbewegung in die Vene
vorschieben.
Warnung:Die Katheterklemmeund den Halter (sofern vorhanden) erst nach dem Entfernen
des Führungsdrahts anbringen.
19. Die Zentimetermarkierungen auf dem Katheter als Bezugspunkte zur Positionierung verwenden
und den Katheter zur endgültigenVerweilposition vorschieben.
HINWEIS: Bezugswert für die Zentimetermarkierungen ist die Katheterspitze.
• Numerisch: 5, 15, 25 usw.
• Bänder: Jedes Band kennzeichnet einen 10-cm-Abstand, wobei ein Band 10 cm, zwei Bänder
20 cm, etc. bedeutet
• Punkte: Jeder Punkt kennzeichnet einen 1-cm-Abstand
20. Den Katheter in der gewünschtenTiefe halten und den Führungsdraht entfernen.
Vorsicht: Tritt bei dem Versuch, den Führungsdraht nach der Platzierung des Katheters zu
entfernen, Widerstand auf, kann der Führungsdraht um die Spitze des Katheters im Gefäß
geknickt werden (siehe Abbildung4).
• Unter diesen Umständen kann das Zurückziehen des Führungsdrahts zu unangemessen
aufgewendeter Kraft führen, die ein Brechen des Führungsdrahts zur Folge hat.
• Tritt Widerstand auf, den Katheter im Verhältnis zum Führungsdraht etwa 2–3cm zurückziehen
und versuchen, den Führungsdraht zu entfernen.
• Tritt erneut Widerstand auf, Führungsdraht und Katheter gleichzeitig entfernen.
Warnung: Keine übermäßige Kraft auf den Führungsdraht ausüben, um das Risiko eines
möglichen Reißens zu senken.
21. Bei der Entfernung stets überprüfen, ob der gesamte Führungsdraht unversehrt ist.
Kathetereinführung abschließen:
22. Die Lumendurchgängigkeit prüfen; dazu an jeder Verlängerungsleitung eine Spritze anbringen
und aspirieren, bis ein freier Fluss von venösem Blut zu beobachten ist.
23. Die Lumina spülen, um das Blut vollständig aus dem Katheter zu entfernen.
24. Alle Verlängerungsleitungen nach Bedarf an die entsprechenden Luer-Lock-Anschlüsse
anschließen. Nicht verwendete Anschlüsse können durch Luer-Lock-Anschlüsse unter Anwendung
standardmäßiger Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung„gesperrt“ werden.
• An den Verlängerungsleitungen benden sich Schiebeklemmen, um bei Änderungen an
Leitung und Luer-Lock-Anschluss den Fluss durch jedes Lumen zu hemmen.
Warnung:Vor einer Infusion durch das Lumen die Schiebeklemme önen, um das Risiko für
Schäden an der Verlängerungsleitung durch überhöhten Druck zu senken.
Katheter sichern:
25. Eine Katheterstabilisierungsvorrichtung, eine Katheterklemme und einen Halter, Klammern oder
Nähte (sofern vorhanden) verwenden.
• Als Primärnahtstelle die dreieckige Anschlussstelle mit Seitenügeln verwenden.
• Nach Bedarf die Katheterklemme und den Halter als Sekundärnahtstelle verwenden.
Vorsicht: Manipulationen am Katheter sollten während des ganzen Eingris auf ein
Minimum beschränkt werden, damit die Katheterspitze nicht verschoben wird.
Katheterstabilisierungsvorrichtung (sofern vorhanden):
Die Katheterstabilisierungsvorrichtung ist entsprechend der Gebrauchsanweisung des Herstellers zu
verwenden.
Katheterklemme und Halter (sofern vorhanden):
Der Katheter wird mit einer Katheterklemme und einem Halter xiert, wenn eine zusätzliche
Befestigungsstelle neben dem Katheteransatz für die Katheterstabilisierung erforderlich ist.
• Nach Entfernen des Führungsdrahts und Anschließen bzw. Sperren der nötigen Leitungen
die Flügel der Gummiklemme ausbreiten und entsprechend am Katheter positionieren.
Dabei sicherstellen, dass der Katheter nicht feucht ist, um eine richtige Platzierung der Spitze
aufrechtzuerhalten.
• Den steifen Halter auf der Katheterklemme festklemmen.
• Katheterklemme und Halter mit einer Katheterstabilisierungsvorrichtung, Klammern oder Nähten
als Einheit am Patienten xieren. Sowohl Katheterklemme als auch Halter müssen xiert werden,
um das Risiko einer Kathetermigration zu senken (siehe Abbildung5).
26. Vor dem Anlegen eines Verbands gemäß den Anweisungen des Herstellers bestätigen, dass die
Einführungsstelle trocken ist.
27. Die Lage der Katheterspitze gemäß den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung
beurteilen.
28. Wenn die Katheterspitze nicht richtig positioniert ist, die Situation beurteilen und den Katheter
gemäß den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung ersetzen bzw. umpositionieren.
Pege und Wartung:
Verband:
Den Verband entsprechend den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung bzw. den
Praxisrichtlinienanlegen.Bei Schäden amVerband(z.B.wenn derVerbandfeuchtoderschmutzig wird,
sich lockert oder nicht mehr abdichtet) muss dieser unverzüglich gewechselt werden.
Katheterdurchgängigkeit:
Den Katheter entsprechend den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung bzw. den
Praxisrichtlinien durchgängig halten. Alle Personen, die mit der Pege von Patienten mit liegenden
Kathetern betraut sind, müssen Kenntnisse der eektiven Katheterpege zur Maximierung der
Verweildauer undVermeidung vonVerletzungen besitzen.
Anleitung zur Katheterentfernung:
29. Den Patienten je nach klinischer Indikation positionieren, um das Risiko eines potenziellen
Luftembolus zu senken.
30. Verband entfernen.
31. Katheter freigeben und aus Katheterstabilisierungsvorrichtung(en) entfernen.
32. Den Patienten bitten, einzuatmen und den Atem anzuhalten, falls der Katheter aus der V. jugularis
interna oder derV. subclavia entfernt wird.
33. Katheter durch langsames Ziehen parallel zur Haut entfernen. Falls beim Entfernen des Katheters
Widerstand auftritt, denVorgang STOPPEN
Vorsicht: Der Katheter darf nicht mit Gewalt entfernt werden, da es sonst zu einem
Katheterbruch und einer Embolisation kommen kann. Bei schwer zu entfernenden
Kathetern die Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung befolgen.
34. Direkten Druck auf die Einführungsstelle ausüben, bis die Hämostase eintritt. Danach einen
luftdichtenVerband auf Salbenbasis anlegen.
Warnung:DerrestlicheKathetertraktbleibteinLufteintrittspunkt,bisdieEinführungsstelle
epithelialisiert ist. Der luftdichte Verband sollte mindestens 24 Stunden lang angelegt
bleiben bzw. bis die Einführungsstelle epithelialisiert zu sein scheint.
35. Die Entfernung des Katheters gemäß den Bestimmungen und Vorgehensweisen der Einrichtung
dokumentieren, einschließlich der Bestätigung, dass die gesamte Katheterlänge und -spitze
entfernt wurde.
Literaturangaben zu Beurteilung des Patienten, Ausbildung des Klinikpersonals,
Einführungstechniken und mit diesem Eingri verbundenen potenziellen Komplikationen
nden sich in Standardwerken, medizinischer Fachliteratur und auf der Website von Arrow
International, Inc.: www.teleex.com

7
Catetere venoso centrale (CVC)
IT
Indicazioni
Il catetere venoso centrale Arrow è previsto per consentire l’accesso al sistema venoso centrale a breve
termine (<30 giorni) per il trattamento di patologie o condizioni che richiedano tale tipo di accesso
incluse, tra le altre:
• assenza di siti periferici utilizzabili per l’accesso endovenoso
• monitoraggio della pressione venosa centrale
• nutrizione parenterale totale
• infusione di uidi, farmaci o agenti chemioterapici
• frequenti prelievi di campioni ematici, trasfusioni di sangue o infusioni di emoderivati
Per le indicazioni speciche del prodotto, fare riferimento alle etichette e alla documentazione
aggiuntiva.
Controindicazioni
Nessuna nota. Per le controindicazioni speciche del prodotto, fare riferimento alle etichette e alla
documentazione aggiuntiva.
Indicazioni generali di avvertenza e attenzione
Avvertenze
1. Sterile e monouso. Non riutilizzare, ricondizionare né risterilizzare. Il riutilizzo del
dispositivo può esporre al rischio di lesioni e/o infezioni gravi che possono risultare letali.
2. Prima dell’uso, leggere interamente le avvertenze, le precauzioni e le istruzioni riportate
sul foglio illustrativo. La mancata osservanza di tali avvertenze, precauzioni e istruzioni
potrebbe comportare gravi lesioni al paziente, e provocarne la morte.
3. Non inserire né lasciare inserito il catetere nell’atrio o nel ventricolo destro. In base ai
protocolli e alle procedure ospedaliere, utilizzare un metodo radiograco o un altro metodo
per accertarsi che la punta del catetere sia visibilmente posizionata nel terzo inferiore della
vena cava superiore.
4. I medici devono tenere presente il rischio di intrappolamento del lo guida in un dispositivo
precedentemente impiantato nel sistema circolatorio. Se il paziente è portatore di un
dispositivo impiantato nel sistema circolatorio, si consiglia di eseguire la procedura di
introduzione del catetere sotto visualizzazione diretta per ridurre al minimo il rischio di
intrappolamento del lo guida.
5. Per evitare la possibilità di perforazione del vaso, sanguinamento o danni ai componenti,
non esercitare una forza eccessiva durante l’introduzione del lo guida o del dilatatore
tissutale.
6. L’inserimento del lo guida nel cuore destro può causare disritmie, blocco di branca destra e
perforazione della parete vascolare, atriale o ventricolare.
7. Non esercitare forza eccessiva durante il posizionamento o la rimozione del catetere o
del lo guida. L’applicazione di una forza eccessiva può causare il danneggiamento o la
rottura dei componenti. Se si sospettano danni o se non è possibile eseguire la rimozione
agevolmente, acquisire la visualizzazione radiograca e richiedere un ulteriore consulto.
8. L’uso di cateteri non idonei all’iniezione ad alta pressione per applicazioni che comportano
questo tipo di iniezione potrebbe causare il cross-over interluminale o la rottura con
potenziale rischio di lesioni.
9. Evitare di ssare, applicare grae e/o suturare direttamente il diametro esterno del corpo
del catetere o delle prolunghe per ridurre il rischio di taglio o danneggiamento del catetere
e per evitare che il usso venga ostacolato. Fissare il dispositivo unicamente nelle posizioni
indicate.
10. La penetrazione di aria in un dispositivo di accesso al sistema venoso centrale o in una vena
può determinare un’embolia gassosa. Non lasciare aghi aperti o cateteri non tappati e non
clampati nel sito della puntura venosa centrale. Per evitare lo scollegamento accidentale,
usare solo connettori Luer Lock ben serrati con qualsiasi dispositivo di accesso al sistema
venoso centrale.
11. I medici devono essere consapevoli del fatto che i morsetti scorrevoli possono staccarsi
accidentalmente.
12. I medici devono essere al corrente delle complicanze associate ai cateteri venosi centrali
incluse, tra le altre:
Attenzione
1. Non modicare il catetere, il lo guida o alcun altro componente del kit/set durante
l’inserimento, l’uso o la rimozione.
2. La procedura deve essere eseguita da personale addestrato, esperto nei punti di repere
anatomici, in grado di utilizzare una tecnica sicura e di arontare eventuali complicanze.
3. Rispettare le precauzioni standard e attenersi ai protocolli e alle procedure ospedaliere.
4. Alcuni disinfettanti usati sul sito di inserimento del catetere contengono solventi in grado
di indebolire il materiale di cui è costituito il catetere. Alcool, acetone e polietilenglicole
possono indebolire la struttura dei materiali in poliuretano. Questi agenti possono anche
compromettereilgrado di adesione tra il dispositivodistabilizzazione del catetereela cute.
• tamponamento
cardiaco
secondario a
perforazione
vascolare, atriale o
ventricolare
• lesioni della
pleura (cioè,
pneumotorace) e
del mediastino
• embolia gassosa
• embolia da
catetere
• occlusione del
catetere
• lacerazione del
dotto toracico
• batteriemia
• setticemia
• trombosi
• puntura arteriosa
accidentale
• lesioni nervose
• ematoma
• emorragia
• formazione di
una guaina di
brina
• infezione del sito
di uscita
• erosione
vascolare
• posizionamento
non corretto
della punta del
cateterea
• disritmie
• Non usare acetone sulla supercie del catetere.
• Non usare alcool per bagnare la supercie del catetere né consentire la permanenza di alcool
all’interno del lume del catetere allo scopo di ripristinarne la pervietà o come misura atta alla
prevenzione delle infezioni.
• Non utilizzare unguenti contenenti polietilenglicole in corrispondenza del sito di inserimento.
• Fare attenzione durante l’infusione di farmaci contenenti un’elevata concentrazione di alcool.
• Consentire al sito di inserimento di asciugarsi completamente prima di applicare la
medicazione.
5. Vericare la pervietà del catetere prima dell’uso. Per ridurre il rischio di perdite
intraluminali o di rottura del catetere, non usare siringhe con capacità inferiore a 10 ml (la
pressione creata da una siringa da 1 ml piena di liquido può superare 2068,4 kPa).
6. Limitare la manipolazione del catetere nel corso dell’intera procedura per preservare il
corretto posizionamento della punta.
I kit/set potrebbero non contenere tutti i componenti accessori
elencati nelle presenti Istruzioni per l’uso. Prima di iniziare la
procedura, prendere dimestichezza con le istruzioni relative ai singoli
componenti.
Procedura consigliata – Usare una tecnica sterile
Preparazione del sito di puntura
1. Posizionare il paziente nella posizione prevista in base al sito di inserimento prescelto.
• Approccio sottoclavicolare o giugulare: fare assumere al paziente una lieve posizione di
Trendelenburg, in base a quanto tollerato, per ridurre il rischio di embolia gassosa e migliorare
il riempimento venoso.
• Approccio femorale: collocare il paziente in posizione supina.
2. Preparare la cute pulendola con un agente antisettico idoneo.
3. Predisporre teli sterili attorno al sito di puntura.
4. Praticare l’anestesia locale in base ai protocolli e alle procedure ospedaliere.
5. Gettare l’ago.
Coppetta di smaltimento con chiusura SharpsAway II (se disponibile)
La coppetta di smaltimento con chiusura SharpsAway II serve per lo smaltimento degli aghi (da 15
a 30 Ga.).
• Con una sola mano, spingere con decisione gli aghi nei fori della coppetta di smaltimento (vedere
la Figura 1).
• Una volta riposti nella coppetta di smaltimento, gli aghi si bloccano automaticamente e non
possono più essere riutilizzati.
Attenzione – Non tentare di estrarre gli aghi precedentemente inseriti nella coppetta di
smaltimento con chiusura SharpsAway II. Questi aghi sono bloccati permanentemente in
posizione. Gli aghi possono subire danni se si tenta di rimuoverli con forza dal contenitore di
smaltimento.
• Se disponibile, è possibile usare un sistema SharpsAway con materiale espanso inserendovi gli
aghi dopo l’uso.
Attenzione – Non riutilizzare gli aghi dopo averli inseriti nel sistema SharpsAway con
materiale espanso, in quanto è possibile che le punte degli aghi siano contaminate da
particelle che vi hanno aderito.
Preparazione del catetere
6. Lavare ciascun lume con soluzione siologica normale sterile per iniezione per accertarne la
pervietà e sottoporlo a priming.
7. Clampare il catetere o collegare i connettori Luer Lock alle prolunghe per mantenere la soluzione
siologica all’interno dei lumi.
8. Lasciare non tappata la prolunga distale per consentire il passaggio del lo guida.
Avvertenza – Non tagliare il catetere o alterarne la lunghezza in altro modo.
Accesso venoso iniziale
Ago ecogenico (se disponibile)
Un ago ecogenico viene usato per consentire l’accesso al sistema vascolare per l’inserimento di un lo
guida allo scopo di agevolare il posizionamento del catetere. La punta dell’ago, per 1 cm circa, è dotata
di proprietà ecogeniche e consente quindi al medico la precisa identicazione della sua posizione
durante la puntura del vaso sotto guida ecograca.
Ago protetto/ago di sicurezza (se disponibile)
L’ago protetto o di sicurezza deve essere usato secondo quanto prescritto nelle Istruzioni per l’uso del
fabbricante.
Siringa Arrow Raulerson (se disponibile)
La siringa Arrow Raulerson viene usata contestualmente al dispositivo Arrow Advancer per
l’inserimento del lo guida.
9. Inserire in vena l’ago introduttore o il gruppo catetere/ago con siringa comune o siringa Arrow
Raulerson (se disponibile) collegata e aspirare.
Avvertenza – Non lasciare aghi aperti o cateteri non tappati e non clampati nel sito della
puntura venosa centrale. Ciò potrebbe determinare embolie gassose.
Attenzione – Non reinserire l’ago nel catetere introduttore (se disponibile) per ridurre il
rischio di embolia da catetere.
Verica dell’accesso venoso
In considerazione del rischio di un accidentale posizionamento in arteria, vericare l’accesso venoso
avvalendosi di una delle tecniche seguenti.
• Forma d’onda venosa centrale

8
• Inserire la sonda a punta smussa con trasduttore di pressione, precedentemente sottoposta
a priming, nel retro dello stantuo e attraverso le valvole della siringa Arrow Raulerson e
vericare la presenza della forma d’onda della pressione venosa centrale.
◊ Se si usa la siringa Arrow Raulerson, rimuovere la sonda con trasduttore.
• Flusso pulsatile (se l’apparecchiatura di monitoraggio emodinamico non è disponibile)
• Usarelasonda con trasduttore per aprireil sistema di valvoledella siringa Arrow Raulersonper
rilevare l’eventuale usso pulsatile.
• Scollegare la siringa dall’ago e confermare l’assenza di usso pulsatile.
Avvertenza – La presenza di usso pulsatile indica solitamente che l’ago è stato
inavvertitamente inserito in un’arteria.
Attenzione – Non adarsi al colore del sangue aspirato come indicatore dell’accesso
venoso.
Inserimento del lo guida
Filo guida
I kit/set sono disponibili con una varietà di li guida. I li guida sono disponibili in diversi diametri,
lunghezze e congurazioni della punta, in funzione delle tecniche di inserimento speciche.
Familiarizzarsi con il lo o i li guida da utilizzare per la particolare tecnica prevista prima di iniziare
l’eettiva procedura di inserimento.
Dispositivo Arrow Advancer (se disponibile)
Il dispositivo Arrow Advancer serve per raddrizzare la punta a“J”del lo guida per l’introduzione del lo
guida stesso in una siringa Arrow Raulerson o in un ago.
• Con il pollice, ritrarre la punta a “J”(vedere la Figura 2).
• Inserire la punta del dispositivo Arrow Advancer (con la punta a“J”ritratta) nel foro sul retro dello
stantuo della siringa Arrow Raulerson o nell’ago introduttore (vedere la Figura 3).
10. Fare avanzare il lo guida di 10 cm circa nella siringa Arrow Raulerson, no a farlo passare
attraverso le valvole della siringa, o nell’ago introduttore.
• L’avanzamento del lo guida attraverso la siringa Arrow Raulerson può richiedere un leggero
movimento rotatorio.
11. Sollevare il pollice e allontanare il dispositivo Arrow Advancer di circa 4-8 cm dalla siringa Arrow
Raulerson o dall’ago introduttore. Abbassare il pollice sul dispositivo Arrow Advancer e, sempre
tenendo saldamente il lo guida, spingere il gruppo nel cilindro della siringa per fare avanzare
ulteriormente il lo guida. Continuare nché il lo guida non raggiunge la profondità desiderata.
12. Usare i contrassegni centimetrati (se presenti) sul lo guida come riferimento per determinare la
lunghezza del tratto di lo guida inserito.
NOTA – Quando il lo guida viene usato con la siringa Arrow Raulerson (completamente aspirata)
e a un ago introduttore da 6,35 cm (2,5 pollici), è possibile fare riferimento alle seguenti posizioni:
• ilcontrassegnodei20 cm (duebande) entra nel retro dello stantuo =la punta del lo guida
si trova all’estremità dell’ago
• il contrassegno dei 32 cm (tre bande) entra nel retro dello stantuo = la punta del lo guida
si trova circa 10 cm oltre l’estremità dell’ago
Attenzione – Garantire sempre una presa sicura sul lo guida. Lasciare esposta una
quantità suciente di lo guida per facilitarne la manovrabilità. Un lo guida non
controllato può esporre al rischio di embolie da lo guida.
Avvertenza – Per evitare la penetrazione d’aria attraverso la valvola posteriore, non
aspirare la siringa Arrow Raulerson mentre il lo guida si trova in posizione.
Attenzione – Per ridurre il rischio di perdita ematica dalla parte posteriore della siringa
(cappuccio), non reinfondere sangue.
Avvertenza – Per ridurre il rischio di recidere o danneggiare il lo guida, evitare di ritrarlo
contro il bisello dell’ago.
13. Rimuovere l’ago introduttore e la siringa Arrow Raulerson (o il catetere) tenendo in posizione il
lo guida.
14. Avvalersi dei contrassegni centimetrati sul lo guida per regolare la lunghezza da lasciare in situ in
base alla profondità desiderata per il posizionamento del catetere a permanenza.
15. Se necessario, allargare il sito di puntura cutanea con il lato tagliente del bisturi, dirigendo
quest’ultimo in direzione opposta rispetto al lo guida.
Avvertenza – Non tagliare il lo guida per modicarne la lunghezza.
Avvertenza – Non tagliare il lo guida con il bisturi.
• Posizionare il lato tagliente del bisturi sul lato opposto rispetto al lo guida.
• Innestare il sistema di sicurezza e/o bloccaggio del bisturi (se disponibile) quando non lo
si utilizza, onde ridurre il rischio di lesioni causate da taglienti.
16. Per allargare il tramite tissutale creato tra la cute e la vena, usare il dilatatore tissutale secondo
necessità. Seguire lentamente l’angolazione del lo guida attraverso la cute.
Avvertenza – Non lasciare il dilatatore tissutale in sede come se fosse un catetere a
permanenza. La permanenza in sede del dilatatore tissutale espone il paziente al rischio di
perforazione delle pareti vascolari.
Avanzamento del catetere
17. Inlare la punta del catetere sul lo guida. Una lunghezza suciente del lo guida deve rimanere
esposta in corrispondenza del connettore del catetere in modo da consentire il mantenimento di
una solida presa sul lo guida stesso.
18. Aerrando in prossimità della cute, fare avanzare il catetere in vena con un leggero movimento
rotatorio.
Avvertenza – Non collegare il morsetto del catetere e il fermo (se disponibili) no
all’avvenuta rimozione del lo guida.
19. Avvalendosi dei contrassegni centimetrati sul catetere come punti di riferimento per il
posizionamento, fare avanzare il catetere no alla posizione di permanenza nale.
NOTA – I simboli dei contrassegni centimetrati servono da riferimento a partire dalla punta del
catetere.
• Numeri: 5, 15, 25, ecc.
• Bande: ogni serie di bande indica un intervallo di 10 cm, dove una banda corrisponde a 10
cm, due bande a 20 cm, e così via.
• Punti: ogni punto indica un intervallo di 1 cm.
20. Tenere il catetere alla profondità desiderata e rimuovere il lo guida.
Attenzione – Se si avverte resistenza durante il tentativo di rimozione del lo guida dopo il
posizionamento del catetere, è possibile che il lo guida sia ripiegato attorno alla punta del
catetere all’interno del vaso (vedere la Figura 4).
• In questo caso, il ritiro del lo guida può comportare l’applicazione di una forza eccessiva e la
conseguente rottura del lo guida stesso.
• Se si incontra resistenza, ritirare il catetere di circa 2-3 cm rispetto al lo guida e tentare quindi
di estrarre il lo guida.
• Se la resistenza persiste, rimuovere il lo guida e il catetere simultaneamente.
Avvertenza – Non esercitare forza eccessiva sul lo guida per ridurre il rischio di possibili
rotture.
21. Dopo la rimozione, vericare sempre che l’intero lo guida sia intatto.
Inserimento completo del catetere
22. Controllare la pervietà dei lumi collegando una siringa a ciascuna prolunga e aspirando no a
osservare un usso libero di sangue venoso.
23. Irrigare i lumi per rimuovere tutto il sangue dal catetere.
24. Collegare tutte le prolunghe a connettori Luer Lock appropriati secondo necessità. I raccordi
inutilizzati possono essere chiusi attraverso i connettori Luer Lock in base ai protocolli e alle
procedure ospedaliere standard.
• Le prolunghe sono dotate di morsetti scorrevoli per fermare il usso attraverso ciascun lume
durante gli scambi delle linee e dei connettori Luer Lock.
Avvertenza – Prima dell’infusione attraverso il lume, aprire il morsetto scorrevole per
ridurre il rischio di danneggiare la prolunga a causa di una pressione eccessiva.
Fissaggio del catetere
25. Usare un dispositivo di stabilizzazione per catetere, un morsetto del catetere e un fermo, punti
metallici o suture (se disponibili).
• Come sito di sutura principale, usare il connettore di giunzione triangolare con alette laterali.
• Come sito di sutura secondario, se necessario, servirsi del morsetto del catetere e del fermo.
Attenzione – Limitare la manipolazione del catetere nel corso dell’intera procedura per
preservare il corretto posizionamento della punta.
Dispositivo di stabilizzazione del catetere (se disponibile)
Utilizzare il dispositivo di stabilizzazione del catetere secondo quanto prescritto nelle istruzioni per l’uso
del fabbricante.
Morsetto del catetere e fermo (se disponibili)
Un morsetto del catetere e un fermo vengono usati per ssare il catetere nei casi in cui sia necessario
un ulteriore sito di ssaggio rispetto al connettore del catetere ai ni della stabilizzazione del catetere
stesso.
• Dopo la rimozione del lo guida e il collegamento o il bloccaggio delle linee necessarie, spiegare
le alette del morsetto in gomma e, accertandosi che il catetere non sia umido, posizionarle sul
catetere secondo necessità allo scopo di mantenere invariata la corretta posizione della punta.
• Fare scattare il fermo rigido sul morsetto del catetere.
• Fissare il morsetto del catetere e il fermo come una singola unità al paziente usando un dispositivo
di stabilizzazione per catetere, punti metallici o suture. Il morsetto del catetere e il fermo devono
entrambi essere ssati per ridurre il rischio di migrazione del catetere (vedere la Figura 5).
26. Prima di applicare la medicazione in base alle istruzioni del fabbricante, accertarsi che il sito di
inserimento sia asciutto.
27. Vericare la posizione della punta del catetere in conformità ai protocolli e alle procedure
ospedaliere.
28. Se la punta del catetere non è posizionata correttamente, valutare la situazione e sostituire o
riposizionare il catetere in conformità ai protocolli e alle procedure ospedaliere.
Cura e manutenzione
Medicazione
Applicare la medicazione attenendosi ai protocolli, alle procedure e alle linee guida ospedaliere.
Sostituire immediatamente la medicazione qualora ne risultasse compromessa l’integrità, cioè si
bagnasse, sporcasse, allentasse o se perdesse le sue proprietà occlusive.
Pervietà del catetere
Mantenere la pervietà del catetere attenendosi ai protocolli, alle procedure e alle linee guida
ospedaliere.Tutto il personale che si occupa di pazienti portatori di cateteri venosi centrali deve essere
pratico nella gestione ecace per prolungare i tempi di permanenza dei cateteri evitando lesioni ai
pazienti.
Istruzioni per la rimozione del catetere
29. Fare assumere al paziente la posizione clinicamente indicata allo scopo di ridurre il rischio di
potenziale embolia gassosa.
30. Togliere la medicazione.
31. Rilasciare il catetere e toglierlo dal dispositivo di stabilizzazione.
32. Per la rimozione di un catetere dalla giugulare interna o dalla succlavia, chiedere al paziente di
inspirare e di trattenere il respiro.
33. Rimuovere il catetere tirandolo lentamente in parallelo alla cute. Qualora si incontrasse resistenza
durante la rimozione del catetere, FERMARSI .
Attenzione – Il catetere non deve essere forzatamente rimosso per evitare la possibile
rottura ed embolizzazione del catetere stesso. Attenersi ai protocolli e alle procedure
ospedaliere nel caso di cateteri dicili da rimuovere.
34. Applicare pressione diretta sul sito no a ottenere l’emostasi; applicare quindi una medicazione
occlusiva con unguento.
Avvertenza – Il tramite residuo del catetere rimane un possibile punto di penetrazione
d’aria no alla sua riepitelizzazione. La medicazione occlusiva deve rimanere in posizione
per almeno 24 ore o no a quando il sito appare riepitelizzato.
35. Documentarelaproceduradi rimozionedel catetere,inclusa la conferma della rimozione dell’intera
lunghezza del catetere e dell’intera punta, in base ai protocolli e alle procedure ospedaliere.
Per la letteratura di riferimento riguardante la valutazione del paziente, la formazione del
medico, le tecniche di inserimento e le potenziali complicanze associate alla procedura qui
descritta, consultare i manuali e la letteratura medica standard, e visitare il sito Web di Arrow
International, Inc. all’indirizzo www.teleex.com

9
Centralny cewnik żylny
PL
Wskazania:
Centralny cewnik żylny Arrow jest przeznaczony do zapewniania krótkotrwałego (< 30 dni) dostępu
do żył centralnych celem leczenia chorób lub schorzeń wymagających dostępu do żył centralnych, do
których należą m.in.:
• brak nadających się do wykorzystania obwodowych miejsc wlewów dożylnych
• monitorowanie centralnego ciśnienia żylnego
• całkowite odżywianie pozajelitowe
• wlewy płynów, leków lub chemioterapia
• częste pobieranie próbek krwi lub przetaczanie krwi/produktów krwiopochodnych
Szczególne wskazania do stosowania produktu podano w dodatkowym oznakowaniu.
Przeciwwskazania:
Brak znanych. Szczególne przeciwwskazania do stosowania produktu podano w dodatkowym
oznakowaniu.
Ogólne ostrzeżenia i przestrogi
Ostrzeżenia:
1. Sterylny, do jednorazowego użytku: Nie wolno używać ponownie, poddawać ponownym
procesom ani ponownej sterylizacji. Ponowne użycie urządzenia stwarza możliwość
poważnego urazu i/lub zakażenia, co może spowodować śmierć.
2. Przed użyciem należy przeczytać wszystkie ostrzeżenia, środki ostrożności i instrukcje
zamieszczone w dołączonej do opakowania wkładce informacyjnej. Niespełnienie tego
zalecenia może spowodować ciężkie obrażenia lub zgon pacjenta.
3. Cewnika nie należy umieszczać ani pozostawiać w prawym przedsionku ani prawej
komorze serca. Badanie RTG lub za pomocą innej techniki musi wykazać końcówkę cewnika
znajdującego się w dolnej 1/3 żyły głównej górnej (SVC), zgodnie z zasadami postępowania
i procedurami placówki.
4. Lekarze muszą zdawać sobie sprawę z możliwości uwięźnięcia prowadnika w jakimkolwiek
urządzeniu wszczepionym w układzie krążenia. Jeśli pacjent ma wszczep w układzie
krążenia, zaleca się wykonywać cewnikowanie przy bezpośrednim uwidocznieniu, aby
zapobiec uwięźnięciu prowadnika.
5. Przy wprowadzaniu prowadnika lub rozszerzacza tkanek nie należy używać nadmiernej
siły, ponieważ może to prowadzić do przebicia naczynia, krwawienia lub uszkodzenia
elementów składowych.
6. Przejście prowadnika do prawego serca może wywołać zaburzenia rytmu, blok prawej
odnogi pęczka Hisa i przebicie ściany naczynia, przedsionka lub komory.
7. Nie wolno stosować nadmiernej siły przy umieszczaniu i wyjmowaniu cewnika lub
prowadnika. Nadmierna siła może spowodować uszkodzenie lub złamanie elementu
składowego. Jeżeli podejrzewane jest uszkodzenie lub wyjmowanie sprawia trudności,
należy zastosować wizualizację radiograczną i przeprowadzić dodatkowe konsultacje.
8. Używanie cewników nieprzeznaczonych do wstrzyknięć pod wysokim ciśnieniem do
takich zastosowań może spowodować przerwanie ścian kanałów cewnika lub rozerwanie
cewnika, z możliwością urazów.
9. Aby ograniczyć ryzyko nacięcia lub uszkodzenia cewnika albo zahamowania przepływu,
nie należy mocować, zakładać szwów ani klamer na zewnętrznej średnicy trzonu cewnika
ani jego przewodów przedłużających. Należy mocować tylko we wskazanych miejscach
przeznaczonych do stabilizacji.
10. Jeśli dojdzie do wniknięcia powietrza do urządzenia dostępu do żyły centralnej lub do
żyły, może nastąpić zator powietrzny. Nie pozostawiać otwartych igieł ani nienakrytych,
niezaciśniętych cewników w miejscach nakłuć żył centralnych. Aby się zabezpieczyć przed
niezamierzonym rozłączeniem, z każdym urządzeniem dostępu do żyły centralnej należy
używać wyłącznie bezpiecznie zaciśniętych połączeń typu Luer-Lock.
11. Lekarze powinni zdawać sobie sprawę z możliwości niezamierzonego usunięcia zacisków
suwakowych.
12. Lekarze muszą zdawać sobie sprawę z powikłań związanych z centralnymi cewnikami
żylnymi, takich jak m.in.:
Przestrogi:
1. Podczas wprowadzania, używania i wyjmowania, nie wolno modykować cewnika,
prowadnika ani żadnych innych części zestawu/kompletu.
2. Zabieg musi wykonać przeszkolony personel znający dobrze punkty anatomiczne,
bezpieczne techniki i potencjalne powikłania.
3. Stosować standardowe środki ostrożności oraz zasady postępowania i procedury placówki.
4. Niektóre środki dezynfekcyjne stosowane w miejscu wprowadzenia cewnika zawierają
rozpuszczalniki mogące osłabić materiał, z którego wykonany jest cewnik. Alkohol, aceton
i glikol polietylenowy mogą osłabiać strukturę materiałów z poliuretanu. Środki te mogą
również osłabić przylepność między urządzeniami do stabilizacji cewnika a skórą.
• tamponada
serca w wyniku
przebicia naczynia,
przedsionka lub
komory serca
• urazy opłucnej (tj.
odma opłucnowa)
i śródpiersia
• zator powietrzny
• zator cewnika
• niedrożność
cewnika
• uszkodzenie
przewodu
piersiowego
• bakteriemia
• posocznica
• zakrzepica
• nieumyślne
nakłucie tętnicy
• uraz nerwów
• krwiak
• krwotok
• tworzenie
powłoki
brynowej
• zakażenie w
miejscu wyjścia
• nadżerka
naczynia
• nieprawidłowe
położenie
końcówki
cewnika
• zaburzenia rytmu
serca
• Nie wolno stosować acetonu na powierzchni cewnika.
• Nie używać alkoholu do namaczania powierzchni cewnika ani zezwalać na pozostawanie
alkoholu w kanale cewnika w celu jego udrożnienia lub jako środek zapobiegający zakażeniu.
• Nie używać maści zawierających glikol polietylenowy w miejscu wprowadzenia cewnika.
• Należy zachować ostrożność podczas wlewów leków zawierających duże stężenie alkoholu.
• Przed założeniem opatrunku należy odczekać do zupełnego wyschnięcia miejsca
wprowadzenia cewnika.
5. Przedużyciemnależy się upewnić, że cewnik jest drożny. Nieużywaćstrzykawekmniejszych
niż 10 ml (napełniona płynem 1-mililitrowa strzykawka może wytwarzać ciśnienie
przekraczające 2068,4 kPa), aby zmniejszyć ryzyko przecieku wewnątrz kanału cewnika lub
pęknięcia cewnika.
6. Przez cały czas trwania zabiegu należy ograniczyć do minimum manipulacje cewnikiem,
aby zachować prawidłowe położenie końcówki cewnika.
Zestawy mogą nie zawierać wszystkich niezbędnych akcesoriów,
które opisano w niniejszej instrukcji użycia. Przed rozpoczęciem
samego zabiegu należy się zapoznać z instrukcjami poszczególnych
elementów składowych.
Sugerowany przebieg zabiegu: Stosować zasady aseptyki.
Przygotować miejsce wkłucia:
1. Ułożyć pacjenta w pozycji stosownej do miejsca wkłucia:
• Z dostępu przez żyłę szyjną lub podobojczykową: Ułożyć pacjenta nieco w pozycji
Trendelenburga, jeżeli ją toleruje, aby ograniczyć ryzyko zatoru powietrznego i zwiększyć
napełnienie żył.
• Z dostępu przez żyłę udową: Ułożyć pacjenta w pozycji leżącej na plecach.
2. Przygotować miejsce oczyszczając skórę odpowiednim środkiem antyseptycznym.
3. Obłożyć miejsce wkłucia serwetami.
4. Podać miejscowo działający środek znieczulający zgodnie z zasadami postępowania i procedurami
placówki.
5. Wyrzucić igłę.
Pojemnik na odpady SharpsAway II z blokadą (jeśli dostarczony):
Pojemnik na odpady SharpsAway II z blokadą jest używany do pozbywania się igieł
(o rozmiarach od 15 Ga do 30 Ga).
• Używając tylko jednej ręki, silnie wcisnąć igły do otworów w pojemniku na odpady
(patrz Rysunek 1).
• Igły umieszczone w pojemniku na odpady zostaną automatycznie zablokowane, co uniemożliwi
ich ponowne użycie.
Przestroga: Nie podejmować prób wyjęcia igieł umieszczonych w pojemniku na odpady
SharpsAway II z blokadą. Igły te są unieruchomione w miejscu. Wyjmowanie igieł z
pojemnika na odpady z użyciem siły może doprowadzić do uszkodzenia igieł.
• Jeśli dostarczono system pianki SharpsAway, zużyte igły można wkłuć w piankę.
Przestroga: Nie używać ponownie igieł umieszczonych w systemie pianki SharpsAway,
ponieważ do końcówki igły mogą przykleić się cząstki stałe.
Przygotować cewnik:
6. Przepłukać każdy kanał sterylnym roztworem soli zjologicznej do wstrzykiwań, aby zapewnić
drożność i wstępnie wypełnić kanały.
7. Zamknąć przewody przedłużające zaciskiem lub podłączając do nich łącznik
Luer-Lock, aby zatrzymać roztwór soli w ich kanałach.
8. Pozostawić dystalny przewód przedłużający bez nasadki w celu przeprowadzenia prowadnika.
Ostrzeżenie: Nie przycinać cewnika, aby zmienić jego długość.
Uzyskać pierwszy dostęp do żyły:
Igła echogenna (jeśli jest dostarczona w zestawie):
Igła echogenna jest używana w celu umożliwienia dostępu do układu naczyniowego do wprowadzenia
prowadnika, aby ułatwić umieszczenie cewnika. Końcówka igły stwarza kontrast na odcinku około 1
cm, aby lekarz mógł dokładnie zidentykować położenie końcówki igły, gdy przekłuwa naczynie pod
kontrolą ultrasonograczną.
Igła z zabezpieczeniem/bezpieczna igła (jeśli jest dostarczona w zestawie):
Należy użyć igłę z zabezpieczeniem/bezpieczną igłę zgodnie z instrukcją użycia wytwórcy.
Strzykawka Arrow Raulerson (jeśli jest dostarczona w zestawie):
Strzykawka Arrow Raulerson jest stosowana wraz z przyrządem Arrow Advancer do wprowadzania
prowadnika.
9. Wprowadzić igłę wprowadzającą lub cewnik/igłę z podłączoną strzykawką lub strzykawką Arrow
Raulerson (jeśli jest dostarczona w zestawie) do żyły i zaaspirować.
Ostrzeżenie: Nie pozostawiać otwartych igieł ani nienakrytych, niezaciśniętych cewników w
miejscach nakłuć żył centralnych. Takie postępowanie może spowodować zator powietrzny.
Przestroga: Aby zmniejszyć ryzyko zatoru cewnika, nie należy ponownie wprowadzać igły
do cewnika wprowadzającego (jeśli znajduje się w zestawie).
Potwierdzić dostęp żylny:
Potwierdzić dostęp żylny za pomocą jednej z poniższych metod, ze względu na możliwość
nieumyślnego umieszczenia w tętnicy:
• Kształt fali żyły centralnej:

10
• Wprowadzić napełniony płynem, tępo zakończony czujnik przetwornika ciśnienia do tylnej
części tłoka strzykawki i przez zastawki strzykawki Arrow Raulerson, po czym obserwować
pod kątem kształtu fali żyły centralnej.
◊ Wyjąć czujnik przetwornika, jeśli jest używana strzykawka Arrow Raulerson.
• Przepływ pulsacyjny (jeśli nie jest dostępna aparatura do monitorowania hemodynamicznego):
• Za pomocą czujnika przetwornika otworzyć system zastawek strzykawki Arrow Raulerson i
obserwować, czy zachodzi przepływ pulsacyjny.
• Odłączyć strzykawkę od igły i obserwować, czy zachodzi przepływ pulsacyjny.
Ostrzeżenie: Tętniący przepływ jest zwykle wskazaniem, iż doszło do niezamierzonego
nakłucia tętnicy.
Przestroga: Nie należypolegaćna kolorze zasysanej krwijakowskaźniku, że uzyskanyzostał
dostęp do żyły.
Wprowadzić prowadnik:
Prowadnik:
Dostępne są zestawy/komplety z różnymi prowadnikami. Dostarczane są prowadniki o różnych
średnicach,długościachi konguracjach końcóweksłużącedookreślonychmetodwprowadzania.Przed
rozpoczęciem właściwego zabiegu wprowadzania, należy zapoznać się z prowadnikami używanymi w
zabiegach przeprowadzanych daną metodą.
Przyrząd Arrow Advancer (jeśli jest dostarczony w zestawie):
Przyrząd Arrow Advancer służy do prostowania końcówki „J” prowadnika w celu wprowadzenia
prowadnika do igły lub strzykawki Arrow Raulerson.
• Za pomocą kciuka wycofać„J”(patrz rysunek 2).
• Włożyć końcówkę przyrządu Arrow Advancer – z wycofaną końcówką„J”– do otworu z tyłu tłoka
strzykawki Arrow Raulerson lub igły wprowadzającej (patrz rysunek 3).
10. Wprowadzić prowadnik do strzykawki Arrow Raulerson na około 10 cm, aż do chwili, gdy przejdzie
przez zastawki strzykawki do igły wprowadzającej.
• Wprowadzanie prowadnika przez strzykawkę Arrow Raulerson może wymagać delikatnego
ruchu obrotowego.
11. Podnieść kciuk i odciągnąć przyrząd Arrow Advancer na około 4 – 8 cm od strzykawki Arrow
Raulerson lub igły wprowadzającej. Opuścić kciuk na przyrząd Arrow Advancer i, nadal mocno
trzymając prowadnik, wepchnąć cały zespół do cylindra strzykawki, aby dalej przesuwać
prowadnik. Kontynuować do chwili, gdy prowadnik dotrze na żądaną głębokość.
12. Należy korzystać z podziałki centymetrowej (jeśli jest dostępna) na prowadniku do pomocy w
zorientowaniu się, jaki odcinek prowadnika został wprowadzony.
UWAGA: Jeśli prowadnik jest stosowany wraz ze strzykawką Arrow Raulerson (całkowicie
zaaspirowaną) oraz igłą wprowadzającą 6,35 cm (2,5 calową), można określić położenie następująco:
• Znacznik 20 cm (dwa paski) wchodzi do tylnej części tłoka = końcówka prowadnika znajduje
się na końcu igły
• Znacznik 32 cm (trzy paski) wchodzi do tylnej części tłoka = końcówka prowadnika znajduje
około 10 cm poza końcem igły
Przestroga: Należy cały czas mocno trzymać prowadnik. Należy pozostawić wystarczającą
długość odkrytego prowadnika w celu manipulowania nim. Niesterowany prowadnik może
spowodować zator.
Ostrzeżenie: Nie aspirować strzykawki Arrow Raulerson podczas obecności prowadnika na
miejscu; powietrze może wniknąć do strzykawki przez tylny zawór.
Przestroga: Nie wolno ponownie wlewać krwi, aby ograniczyć ryzyko wycieku krwi z tyłu
(nasadki) strzykawki.
Ostrzeżenie: Nie wolno wycofywać prowadnika po skosie igły, aby zmniejszyć ryzyko
odcięcia lub uszkodzenia prowadnika.
13. Usunąć igłę wprowadzającą i strzykawkę Arrow Raulerson (lub cewnik), równocześnie
przytrzymując nieruchomo prowadnik.
14. Za pomocą podziałki centymetrowej na prowadniku dostosować wprowadzoną długość według
żądanej głębokości założenia cewnika.
15. Jeśli to konieczne, można powiększyć miejsce nakłucia skóry tnącą krawędzią skalpela skierowaną
od prowadnika.
Ostrzeżenie: Nie przycinać prowadnika, aby zmienić jego długość.
Ostrzeżenie: Nie ciąć prowadnika skalpelem.
• Ustawić tnącą krawędź skalpela w kierunku przeciwnym do prowadnika.
• Używać elementów zabezpieczających i/lub blokujących skalpela (jeśli jest w nie
wyposażony) gdy skalpel nie jest używany, aby zmniejszyć ryzyko skaleczeń ostrymi
narzędziami.
16. Użyć rozszerzacza tkanek, aby powiększyć dostęp tkankowy do żyły zgodnie z wymaganiami.
Wprowadzać przez skórę powoli, pod tym samym kątem, co wprowadzony prowadnik.
Ostrzeżenie: Rozszerzacza tkanek nie należy pozostawiać w ciele pacjenta jako założonego
cewnika. Pozostawienie rozszerzacza tkanek w miejscu stwarza ryzyko przebicia ściany
naczynia pacjenta.
Wsuwać cewnik:
17. Nasunąć końcówkę cewnika na prowadnik. Na końcu cewnika przy złączce musi pozostać odkryty
wystarczający odcinek prowadnika, aby można było go pewnie uchwycić.
18. Chwytając w pobliżu skóry, wprowadzić cewnik do żyły stosując lekki ruch obrotowy.
Ostrzeżenie: Zacisku ani elementu do mocowania cewnika (jeśli są dostarczone) nie należy
podłączać, dopóki nie zostanie wyjęty prowadnik.
19. Wykorzystując podziałkę centymetrową na cewniku do ustalenia położenia, wprowadzić cewnik
do ostatecznego położenia po założeniu.
UWAGA: Oznaczenia podziałki centymetrowej są liczone od końcówki cewnika.
• numeryczne: 5, 15, 25 itd.
• paski: każdy pasek oznacza odstęp 10 cm, przy czym jeden pasek oznacza 10 cm, dwa paski
oznaczają 20 cm itd.
• kropki: każda kropka oznacza odstęp 1 cm
20. Przytrzymać cewnik na odpowiedniej głębokości i wyjąć prowadnik.
Przestroga: Opór przy próbie wyjęcia prowadnika po założeniu cewnika może być
spowodowany zapętleniem się prowadnika wokół końcówki cewnika w naczyniu (patrz
rysunek 4).
• W takim przypadku pociąganie wstecz za prowadnik może spowodować wywarcie nadmiernej
siły, powodując złamanie prowadnika.
• W razie napotkania oporu należy cofnąć cewnik o 2 – 3 cm w stosunku do prowadnika i
spróbować wyjąć prowadnik.
• W przypadku napotkania ponownego oporu należy wyjąć równocześnie prowadnik i cewnik.
Ostrzeżenie: Aby ograniczyć ryzyko możliwości złamania, nie należy stosować nadmiernej
siły przy posługiwaniu się prowadnikiem.
21. Po wyjęciu prowadnika należy się upewnić, że został wyjęty w całości i w stanie nienaruszonym.
Zakończyć wprowadzanie cewnika:
22. Sprawdzić drożność kanału, podłączając strzykawkę do każdego przewodu przedłużającego i
aspirując do chwili zaobserwowania swobodnego przepływu krwi żylnej.
23. Przepłukać kanały, aby usunąć całą krew z cewnika.
24. Podłączyćwszystkie przewody przedłużające do odpowiednich złączy Luer-Lock,wedługpotrzeby.
Niewykorzystane porty można zamknąć łącznikami Luer-Lock, stosując standardowe zasady
postępowania i procedury placówki.
• Zaciski suwakowe na przewodach przedłużających służą do zamknięcia przepływu w każdym
kanale podczas zmiany przewodów i łączników Luer-Lock.
Ostrzeżenie: Aby ograniczyć ryzyko uszkodzenia przewodu przedłużającego przez
nadmierne ciśnienie, przed rozpoczęciem wlewu przez kanał należy otworzyć zacisk
suwakowy.
Przymocować cewnik:
25. Zastosować urządzenie do stabilizacji cewnika, zacisk i element do mocowania cewnika, zszywki
i szwy (jeśli zostały dostarczone).
• Jakogłównemiejsceprzyszycia należy wykorzystać trójkątną złączkęzeskrzydełkami bocznymi.
• W razie potrzeby należy wykorzystać zacisk i element do mocowania cewnika jako dodatkowe
miejsce przyszycia.
Przestroga: Przez cały czas trwania zabiegu należy ograniczyć do minimum manipulacje
cewnikiem, aby zachować prawidłowe położenie końcówki cewnika.
Urządzenie do stabilizacji cewnika (jeśli jest dostarczone w zestawie):
Urządzenie do stabilizacji cewnika powinno być używane zgodnie z instrukcją użycia dostarczoną przez
jego wytwórcę.
Zacisk i element do mocowania cewnika (jeśli są dostarczone w zestawie):
Zacisk i element do mocowania cewnika są używane do mocowania cewnika w przypadku, gdy do jego
stabilizacji wymagane jest dodatkowe miejsce mocowania, oprócz złączki cewnika.
• Po wyjęciu prowadnika i podłączeniu lub zablokowaniu koniecznych przewodów, rozłożyć
skrzydełka gumowego zacisku i umieść je na cewniku, upewniając się, że cewnik nie jest wilgotny,
zgodnie z potrzebą, aby utrzymać właściwe położenie końcówki.
• Nasunąć sztywny element do mocowania na zacisk cewnika, aż zaskoczy.
• Zamocować zacisk cewnika i zatrzask jako jeden element do pacjenta za pomocą urządzenia do
stabilizacji cewnika, zszywek lub szwów. Zarówno zacisk cewnika, jak i element do mocowania
muszą być zamocowane, aby ograniczyć ryzyko migracji cewnika (patrz rysunek 5).
26. Przedzałożeniemopatrunkuzgodnie z instrukcją wytwórcyupewnić się, że miejsce wprowadzenia
cewnika jest suche.
27. Ocenić położenie końcówki cewnika zgodnie z zasadami postępowania i procedurami placówki.
28. Jeśli końcówka cewnika jest w nieprawidłowej pozycji, należy dokonać oceny i wymienić cewnik
na nowy lub zmienić jego pozycję zgodnie z zasadami postępowania i procedurami placówki.
Opieka i pielęgnacja:
Opatrunek:
Zmieniać opatrunek zgodnie z zasadami postępowania, procedurami i wytycznymi dotyczącymi
praktyki obowiązującymi w danej placówce. Zmienić natychmiast, jeśli stan opatrunku się pogorszy,
np. opatrunek jest wilgotny, brudny, luźny lub straci okluzyjność.
Drożność cewnika:
Utrzymywać drożność cewnika zgodnie z zasadami postępowania, procedurami i wytycznymi
dotyczącymi praktyki w danej placówce. Wszystkie osoby opiekujące się pacjentami z założonymi
centralnymi cewnikami żylnymi muszą być obeznane z metodami skutecznego postępowania
zmierzającego do przedłużenia okresu utrzymywania założonego cewnika i zapobiegania urazom.
Instrukcje wyjmowania cewnika:
29. Należy ułożyć pacjenta zgodnie ze wskazaniem klinicznym, aby zmniejszyć ryzyko potencjalnego
zatoru powietrznego.
30. Zdjąć opatrunek.
31. Zwolnić cewnik i wyjąć go z urządzeń mocujących.
32. W przypadku wyjmowania cewnika z żyły szyjnej lub podobojczykowej poprosić pacjenta o wdech
i i wstrzymanie oddychania.
33. Wyjąć cewnik wysuwając go powoli równolegle do skóry. ZATRZYMAĆ w przypadku napotkania
oporu podczas wyjmowania cewnika.
Przestroga: Cewnika nie należy wyjmować na siłę. Takie postępowanie może spowodować
złamanie cewnika i zatorowość. W przypadku trudności podczas wyjmowania cewnika,
należy postępować zgodnie z zasadami postępowania i procedurami placówki.
34. Wywierać bezpośredni nacisk na miejsce, aż do osiągnięcia hemostazy, a następnie założyć
opatrunek okluzyjny na bazie maści.
Ostrzeżenie: Trasa przebiegu pozostała po wprowadzeniu cewnika pozostaje punktem wejścia
powietrza, aż do czasu jego zarośnięcia nabłonkiem. Okluzyjny opatrunek powinien pozostać
na miejscu przez co najmniej 24 godziny lub do czasu zarośnięcia miejsca nabłonkiem.
35. Udokumentować wyjęcie cewnika, w tym potwierdzenie, że cała długość cewnika i jego końcówka
zostały usunięte zgodnie z zasadami postępowania i procedurami placówki.
Piśmiennictwo referencyjne dotyczące oceny pacjenta, kształcenia lekarzy, metody
wprowadzania i potencjalnych powikłań związanych z tym zabiegiem można znaleźć w
standardowych podręcznikach, literaturze medycznej i witrynie internetowej rmy Arrow
International, Inc.: www.teleex.com

11
Indicações:
O CVC Arrow está indicado para a disponibilização de acesso venoso central a curto prazo (< 30 dias)
no tratamento de doenças ou de condições que exigem acesso venoso central incluindo, entre outras
coisas:
• falta de locais de IV periféricos utilizáveis
• monitorização da pressão venosa central
• alimentação parenteral total (TPN)
• infusões de líquidos, medicamentos ou quimioterapia
• frequentes colheitas de amostras ou transfusões de sangue/produtos derivados do sangue
Consultar a documentação adicional para indicações especícas do produto.
Contra-indicações:
Nenhuma conhecida. Consultar os rótulos ou literatura adicionais para contra-indicações especícas
do produto.
Advertências e cuidados gerais
Advertências:
1. Estéril, para uma única utilização: Não reutilizar, reprocessar ou reesterilizar. A reutilização
do dispositivo cria um potencial risco de lesões graves e/ou infecção que podem levar à
morte.
2. Leia todas as advertências, precauções e instruções do folheto informativo antes da
utilização. Se não o zer, poderá provocar lesões graves ou mesmo a morte do doente.
3. Não coloque o cateter na aurícula direita ou no ventrículo direito nem permita que lá
permaneça. O exame de raios X ou outro método devem mostrar a ponta do cateter
localizada no terço inferior da veia cava superior (SVC), de acordo com as políticas e
procedimentos da instituição.
4. Os clínicos deverão estar cientes do potencial de aprisionamento do o-guia por qualquer
dispositivo implantado no sistema circulatório. Recomenda-se que se o doente apresentar
um implante no sistema circulatório, o procedimento de colocação do cateter seja feito sob
visualização directa, visando minimizar o risco de aprisionamento do o-guia.
5. Não aplique uma força excessiva quando introduzir o o-guia ou o dilatador de tecidos,
dado que tal pode dar origem a perfuração do vaso, hemorragia e danos no componente.
6. A passagem do o-guia para dentro do coração direito pode causar disritmias, bloqueio
do feixe nervoso direito e perfuração da parede de um vaso, da aurícula ou do ventrículo.
7. Não aplique uma força excessiva durante a colocação ou a remoção do o-guia. Uma força
excessiva pode provocar danos ou a quebra do componente. No caso de suspeitar de danos
ou de a remoção ser difícil de realizar, deve ser obtida uma imagem visual radiográca e
solicitada uma consulta adicional.
8. A utilização de cateteres não indicados para injecção de alta pressão para essas aplicações
pode resultar em fuga ou rotura entre lúmenes com a possibilidade de lesão.
9. Não prenda, agrafe e/ou suture directamente o diâmetro externo do corpo do cateter ou
das linhas de extensão para reduzir o risco de cortar ou danicar o cateter ou impedir o
respectivo uxo. Fixe apenas nos locais de estabilização indicados.
10. Pode ocorrer embolia gasosa caso seja permitida a entrada de ar para um dispositivo de
acessovenoso central ou para uma veia. Nãodeixe agulhas abertas ou cateteres destapados
e não clampados no local da punção venosa central. Utilize apenas conexões Luer-Lock
bem apertadas com qualquer dispositivo de acesso venoso central para proteger contra a
desconexão acidental.
11. Os clínicos devem estar alerta para o facto de os clampes das lâminas poderem ser
removidos acidentalmente.
12. Os clínicos devem estar alerta para as complicações associadas aos cateteres venosos
centrais, incluindo, entre outras coisas:
Cuidados:
1. Não altere o cateter, o o-guia ou qualquer outro componente do kit/conjunto durante a
inserção, utilização ou remoção.
2. O procedimento deve ser executado por pessoal treinado e com bons conhecimentos das
estruturas anatómicas, técnica segura e capaz de lidar com possíveis complicações.
3. Adopte as precauções padrão e siga as políticas e os procedimentos da instituição.
4. Alguns desinfectantes utilizados no local de inserção do cateter contêm solventes que
podem enfraquecer o material do cateter. O álcool, a acetona e o polietileno glicol podem
enfraquecer a estrutura dos materiais de poliuretano. Estes agentes podem também
enfraquecer a união adesiva entre o dispositivo de estabilização do cateter e a pele.
• Não utilize acetona sobre a superfície do cateter.
• Nãoutilize álcool para impregnara superfíciedo cateternem permita que o álcoolpermaneça
no lúmen de um cateter para restaurar a permeabilidade do cateter ou como medida de
prevenção de infecções.
• Não utilize pomadas com polietileno glicol no local de inserção.
• Tenha cuidado durante a administração de fármacos com uma elevada concentração de
álcool.
Produto Cateter Venoso Central (CVC)
• tamponamento
cardíaco
secundário a
perfuração da
parede vascular,
auricular ou
ventricular
• lesões da
pleura (ou seja,
pneumotórax)
e do mediastino
• embolia gasosa
• embolia do cateter
• oclusão do cateter
• laceração do canal
torácico
• bacteriemia
• septicemia
• trombose
• punção arterial
acidental
• lesão nervosa
• hematoma
• hemorragia
• formação de
bainha de brina
• infecção do local
de saída
• erosão vascular
• posição
incorrecta da
ponta do cateter
• disritmias
• Deixe o local de inserção secar completamente antes de aplicar o penso.
5. Antes da utilização, certique-se de que o cateter está permeável. Não utilize seringas
menores que 10 ml (uma seringa de 1 ml cheia de líquido pode exceder 2068,4 kPa) para
reduzir o risco de fuga intraluminal ou ruptura do cateter.
6. A m de manter a posição correcta da ponta do cateter, limite ao mínimo a manipulação do
cateter ao longo de todo o procedimento.
Os kits/conjuntos podem não conter todos os componentes auxiliares
descritos em detalhe nestas instruções de utilização. Familiarize-se
com as instruções de cada um dos componentes antes de iniciar o
procedimento.
Procedimento sugerido: Utilize uma técnica estéril.
Preparação do local de punção:
1. Posicione o doente conforme adequado para o local de inserção.
• Abordagem subclávia ou jugular: Coloque o doente numa posição de Trendelenburg ligeira
conforme tolerada para reduzir o risco de embolia gasosa e melhorar o enchimento venoso.
• Abordagem femoral: Coloque o doente na posição supina.
2. Prepare pele limpa com um agente antisséptico adequado.
3. Cubra com panos de campo o local da punção.
4. Administre um anestésico local de acordo com as políticas e os procedimentos da instituição.
5. Elimine a agulha.
Copo de segurança para recolha de cortantes SharpsAway II (quando fornecido):
O copo de segurança para recolha de cortantes SharpsAway II é utilizado para eliminação de agulhas
(15 Ga. a 30 Ga.).
• Utilizando apenas uma mão, empurre com rmeza as agulhas para dentro dos orifícios do copo
de recolha (ver Figura 1).
• Uma vez colocadas no copo de recolha, as agulhas são automaticamente xas dentro do copo, para
que não possam ser reutilizadas.
Cuidado: Não tente retirar agulhas que tenham sido colocadas no copo de segurança para
recolhadecortantesSharpsAwayII. Estas agulhasestão xas dentrodo copo.Podemocorrer
danos nas agulhas se a sua remoção do copo de recolha for forçada.
• Sempre que fornecido, pode utilizar-se um sistema de espuma SharpsAway no qual as agulhas
usadas são empurradas na espuma após a utilização.
Cuidado: Não reutilize as agulhas depois de terem sido colocadas na espuma do sistema
SharpsAway. Poderá haver aderência de partículas à ponta da agulha.
Prepare o cateter:
6. Irrigue cada lúmen com soro siológico estéril normal para estabelecer a permeabilidade e purgar
o(s) lúmen(es).
7. Clampe ou xe o(s) conector(es) Luer-Lock à(s) linha(s) de extensão para que o soro siológico
que contido dentro do(s) lúmene(s).
8. Deixe a linha de extensão distal destapada para passagem do o-guia.
Advertência: Não corte o cateter para alterar o seu comprimento.
Obtenha o acesso venoso inicial:
Agulha ecogénica (quando fornecida):
É utilizada uma agulha ecogénica para permitir o acesso ao sistema vascular para a introdução
de um o-guia para facilitar o posicionamento do cateter. A ponta da agulha tem um reforço de
aproximadamente 1 cm para o médico identicar a localização exacta da ponta da agulha ao puncionar
o vaso sob visualização ecográca.
Agulha protegida/agulha de segurança (quando fornecida):
Deve utilizar-se uma agulha protegida/agulha de segurança em conformidade com as instruções de
utilização do fabricante.
Seringa Arrow Raulerson (quando fornecida):
A seringa Arrow Raulerson é utilizada em conjunto com o Arrow Advancer para inserção do o-guia.
9. Insira na veia a agulha introdutora ou o cateter/agulha com seringa xa ou a seringa Arrow
Raulerson (quando fornecida) e aspire.
Advertência: Não deixe agulhas abertas ou cateteres destapados e não clampados no local
da punção venosa central. Estas práticas poderão causar embolia gasosa.
Cuidado: Não reinsira a agulha no cateter introdutor (quando fornecido) para reduzir o risco
de embolia do cateter.
Vericar o acesso venoso:
Devido ao potencial de colocação arterial inadvertida, utilize uma das seguintes técnicas para vericar
o acesso venoso:
• Forma de onda venosa central:
• Insira a pipeta de transdução de pressão de ponta romba purgada com líquido na parte de
trás do êmbolo e através das válvulas da seringa Arrow Raulerson e observe a forma de onda
de pressão venosa central.
◊ Retire a pipeta de transdução se utilizar uma seringa Arrow Raulerson.
• Fluxo pulsátil (se não estiver disponível equipamento de monitorização hemodinâmico):
PT

12
• Utilize a pipeta de transdução para abrir o sistema de válvula da seringa Arrow Raulerson e
observe o uxo pulsátil.
• Desligue a seringa da agulha e observe o uxo pulsátil.
Advertência: O uxo pulsátil é normalmente um indicador de punção arterial inadvertida.
Cuidado: Não cone na cor do sangue aspirado para indicar o acesso venoso.
Insira o o-guia:
Fio-guia:
Os kits/conjuntos estão disponíveis com diversos os-guia. Os os-guia são fornecidos em diferentes
diâmetros, comprimentos e congurações da ponta para técnicas de inserção especícas. Familiarize-
se com o(s) o(s)-guia a ser utilizado(s) com a técnica especíca antes de iniciar realmente o
procedimento de inserção.
Arrow Advancer (quando fornecido):
O Arrow Advancer é utilizado para endireitar a ponta “J” do o-guia para introdução do o-guia na
seringa Arrow Raulerson ou numa agulha.
• Com o polegar, retraia o“J”(consultar a Figura 2).
• Coloque a ponta do Arrow Advancer – com o“J”retraído – no orifício na parte de trás do êmbolo da
seringa ou agulha introdutora Arrow Raulerson (consultar a Figura 3).
10. Avance o o-guia na seringa Arrow Raulerson aproximadamente 10 cm até passar pelas válvulas
da seringa ou entrar na agulha introdutora.
• O avanço do o-guia através da seringa Arrow Raulerson pode exigir um suave movimento de
rotação.
11. Levante o polegar e puxe o Arrow Advancer afastando-o aproximadamente 4 - 8 cm da seringa
ou agulha introdutora Arrow Raulerson. Baixe o polegar sobre o Arrow Advancer e, segurando
com rmeza o o-guia, empurre o conjunto para o cilindro da seringa de modo a avançar mais o
o-guia. Continue até o o-guia atingir a profundidade desejada.
12. Utilize marcas de centímetros (quando fornecidas) no o-guia como referência para ajudar a
determinar a quantidade de o-guia que foi inserido.
NOTA: Quando o o-guia for utilizado juntamente com a seringa Arrow Raulerson (totalmente
aspirada) e com uma agulha introdutora de 6,35 cm (2-1/2 pol.), podem realizar-se as seguintes
referências de posicionamento:
• Marca de 20 cm (duas bandas) inseridas nas costas do êmbolo = ponta do o-guia está na
extremidade da agulha
• Marca de 32 cm (três bandas) inseridas nas costas do êmbolo = ponta do o-guia
aproximadamente a 10 cm para além da extremidade da agulha
Cuidado: Mantenha sempre o o-guia bem preso. Mantenha um comprimento suciente
de o-guia exposto para ns de manuseamento. Um o-guia não controlado pode levar a
embolia do o.
Advertência: Não aspire a seringa Arrow Raulerson enquanto o o-guia estiver colocado; o
ar pode entrar para a seringa através da válvula traseira.
Cuidado: Para reduzir o risco de fuga de sangue pela traseira (tampa) da seringa, não
proceda à reinfusão de sangue.
Advertência: Não retire o o-guia contra o bisel da agulha para reduzir o risco de cortar ou
danicar o o-guia.
13. Retire a agulha introdutora e a seringa Arrow Raulerson (ou cateter) enquanto segura o o-guia
no devido lugar.
14. Utilize as marcas de centímetros no o-guia para ajustar o comprimento em permanência de
acordo com a profundidade desejada de colocação permanente do cateter.
15. Alargue o local de punção cutânea com o bordo cortante do bisturi, se necessário, afastado do
o-guia.
Advertência: Não corte o o-guia para alterar o seu comprimento.
Advertência: Não corte o o-guia com o bisturi.
• Afaste o bordo cortante do bisturi do o-guia.
• Accione a função de segurança e/ou bloqueio do bisturi (quando fornecida), quando não
estiver a utilizá-lo para reduzir o risco de lesão por objectos cortantes.
16. Recorra a dilatação do tecido para aumentar o tracto do tecido para a veia, conforme necessário.
Siga lentamente o ângulo do o-guia através da pele.
Advertência: Não deixe o dilatador de tecidos colocado como um cateter permanente. Se o
zer, coloca o doente em risco para possível perfuração da parede do vaso.
Avançar o cateter:
17. Passe a ponta do cateter sobre o o-guia. Deve car exposta uma extensão de o-guia suciente
na extremidade do conector do cateter para manter o o-guia agarrado com rmeza.
18. Segurando junto à pele, avance o cateter para a veia com um ligeiro movimento de rotação.
Advertência: Não ligue o grampo e o xador do cateter (quando fornecidos) enquanto o
o-guia não for removido.
19. Utilizando as marcas de centímetros no cateter como pontos de referência de posicionamento,
avance o cateter até à posição permanente nal.
NOTA: Os símbolos de marcação em centímetros são referenciados a partir da ponta do cateter.
• numérico: 5, 15, 25, etc.
• bandas: cada banda denota um intervalo de 10 cm, onde uma banda indica 10cm, duas
bandas indicam 20 cm, etc.
• pontos: cada ponto denota um intervalo de 1 cm
20. Segure o cateter à profundidade desejada e retire o o-guia.
Cuidado: Caso sinta resistência quando tentar remover o o-guia após colocação do
cateter, o o-guia pode car trilhado à volta da ponta do cateter dentro do vaso (consultar
a Figura 4).
• Nesta circunstância, se puxar o o-guia para trás pode exercer uma força indevida, o que pode
provocar a quebra do o-guia.
• Se sentir resistência, retire o cateter relativamente ao o-guia cerca de 2 - 3 cm e tente retirar
o o-guia.
• Se continuar a sentir resistência, retire o o-guia e o cateter em simultâneo.
Advertência: Não aplique força indevida no o-guia para reduzir o risco de quebra.
21. Quando retirar, verique se todo o o-guia está intacto.
Terminar a inserção do cateter:
22. Verique a permeabilidade do lúmen xando uma seringa a cada linha de extensão e aspire até
observar um uxo desobstruído de sangue venoso.
23. Irrigue os lúmenes para eliminar totalmente o sangue do cateter.
24. Ligue todas as linhas de extensão ao(s) conector(es) Luer-Lock adequado(s), conforme for
necessário. Os orifícios não usados podem ser“bloqueados”com conectores Luer-Lock de acordo
com as políticas e procedimentos padrão da instituição.
• As linhas de extensão possuem grampos deslizantes para ocluir o uxo através de cada lúmen
durante a mudança de linhas e dos conectores Luer-Lock.
Advertência: Abra o grampo da lâmina antes da infusão através do lúmen para reduzir o
risco de danos na linha de extensão devido a pressão excessiva.
Fixe o cateter:
25. Utilize um dispositivo de estabilização do cateter, um grampo e um xador de cateter, agrafos ou
suturas (quando fornecidas).
• Utilize um conector de articulação triangular com abas laterais como local de sutura primário.
• Utilize o grampo e xador do cateter como local de sutura secundário, conforme necessário.
Cuidado: A m de manter a posição correcta da ponta do cateter, limite ao mínimo a
manipulação do cateter ao longo de todo o procedimento.
Dispositivo de estabilização do cateter (quando fornecido):
Um dispositivo de estabilização de cateter deve ser usado de acordo com as instruções de utilização
do fabricante.
Grampo e xador do cateter (quando fornecido):
Utilizam-se um grampo e um xador do cateter para xar o cateter quando for necessário um local de
xação adicional para além do conector do cateter para estabilização do cateter.
• Depois de remover o o-guia e ligar ou xar as linhas necessárias, abra as asas do grampo de
borracha e posicione-as no cateter, certicando-se de que o cateter não está húmido, conforme for
necessário para garantir a permanência da ponta do cateter no local apropriado.
• Encaixe o xador rígido no grampo do cateter.
• Fixe o grampo e o xador do cateter como uma unidade ao doente utilizando um dispositivo de
estabilização do cateter, agrafos ou sutura. O grampo e o xador do cateter têm de ser xos para se
reduzir o risco de migração do cateter (consultar a Figura 5).
26. Certique-se de que o local de inserção está seco antes de aplicar pensos de acordo com as
instruções do fabricante.
27. Avalie a colocação da ponta do cateter em conformidade com as políticas e procedimentos da
instituição.
28. Se a ponta docateternãocar devidamente posicionada, avalieasituação e substituao cateterpor
outro ou reposicione-o de acordo com as políticas e os procedimentos da instituição.
Cuidados e manutenção:
Penso:
Troque o penso de acordo com as políticas, procedimentos e orientações práticas da instituição. Mude
imediatamente o penso se a integridade car comprometida como, por exemplo, se o penso car
húmido, sujo, solto ou deixar de ser oclusivo.
Permeabilidade do cateter:
Mantenha a permeabilidade do cateter de acordo com as políticas, os procedimentos e as orientações
práticas da instituição. Todo o pessoal que cuida de doentes com cateteres venosos centrais tem de
conhecer a forma ecaz de prolongar o tempo de permanência do cateter e prevenir lesões.
Instruções de remoção do cateter:
29. Coloque o doente conforme clinicamente indicado para reduzir o potencial de embolia gasosa.
30. Retire o penso.
31. Liberte o cateter e remova-o do(s) dispositivo(s) de xação do cateter.
32. Peça ao doente para respirar fundo e suster a respiração caso pretenda remover o cateter jugular
ou subclávio interno.
33. Remova o cateter lentamente, puxando-o paralelamente à pele. Se sentir resistência durante a
remoção do cateter PÁRE
Cuidado: O cateter não deve ser removido à força, caso contrário pode provocar a quebra do
cateter e embolia. Siga as políticas e os procedimentos da instituição no caso de cateteres
de difícil remoção.
34. Aplique pressão direta no local até atingir hemostase, aplicando de seguida um penso oclusivo
à base de pomada.
Advertência: A via do cateter residual continua a ser um ponto de entrada de ar até o local
ser epitelializado. O penso oclusivo deve permanecer no local durante um mínimo de 24
horas ou até o local parecer epitelializado.
35. Documente o procedimento de remoção do cateter, de acordo com as políticas e procedimentos
da instituição, incluindo a conrmação de que o cateter, em toda a sua extensão, e a ponta do
cateter foram removidas.
Para aceder a literatura de referência relativa à avaliação do doente, à formação do médico,
à técnica de inserção e às potenciais complicações associadas a este procedimento, consulte
manuais de referência, literatura médica e o sítio na Internet da Arrow International, Inc.:
www.teleex.com

13
Центральный венозный катетер
Показания
Arrow
(< 30 ) ,
. :
• /
•
•
• ,
• /
.
.
Противопоказания
. .
.
Общие предупреждения и предостережения
Предупреждения
1. Стерильно, для однократного применения: не использовать, не обрабатывать и не
стерилизовать повторно. Повторное использование устройства создает риск серьезной
травмы и (или) инфекции, которые могут привести к смертельному исходу.
2. Перед применением изделия изучите все предупреждения, меры предосторожности
и инструкции листка-вкладыша. Несоблюдение данного предупреждения может
привести к серьезной травме пациента или его смерти.
3. Не устанавливайте катетер в правоепредсердие или правый желудочеки не оставляйте
его там. Местонахождение кончика катетера в нижней трети верхней полой вены
необходимо подтвердить при помощи рентгеновской визуализации или другим
методом, соответствующим протоколам и процедурам лечебного учреждения.
4. Врачи должны знать о возможности защемления проводника любого рода
имплантированным устройством в системе кровообращения. Для сведения к
минимуму риска защемления проводника при наличии имплантата в системе
кровообращения пациента, рекомендуется проводить процедуру катетеризации с
использованием непосредственного зрительного контроля.
5. Не прилагайте чрезмерных усилий при введении проводника или тканевого
расширителя, так как это может привести к перфорации сосуда, кровотечению или
повреждению компонента.
6. Прохождение проводника в правые отделы сердца может вызвать аритмии, блокаду
правой ножки предсердно-желудочкового пучка и перфорацию стенки сосуда,
предсердия или желудочка.
7. Не прилагайте чрезмерных усилий при размещении или удалении катетера или
проводника. Чрезмерные усилия могут привести к повреждению или разрыву
компонента. При подозрении на повреждение или возникновении трудностей с
извлечением необходимо выполнить рентгеновскую визуализацию и запросить
дополнительную консультацию.
8. При выполнении инъекций под высоким давлением через не предназначенные для
этогокатетерыможетпроизойтимежпросветнаяутечка или разрыв с риском нанесения
травмы.
9. Чтобы свести к минимуму риск разрезания или повреждения катетера
или нарушения его проходимости, не фиксируйте, не крепите скобками
и/или не накладывайте шов непосредственно на внешний диаметртрубки катетера или
удлинительной линии. Фиксируйте только в указанных местах стабилизации.
10. При попадании воздуха в устройство центрального венозного доступа или вену
возможна воздушная эмболия. Не оставляйте открытые иглы или непережатые
катетеры без колпачков в местах проколов центральных вен. Для предотвращения
случайного рассоединения используйте только надежно затянутые люэровские
соединения со всеми устройствами венозного доступа.
11. Врачи должны знать о возможности случайного снятия скользящих зажимов.
12. Врачи должны быть осведомлены об осложнениях, возникающих при использовании
центральных венозных катетеров. В число осложнений входят:
• тампонада сердца
вследствие
перфорации
стенки сосуда,
предсердия или
желудочка
• травма плевры (т.е.
пневмоторакс) и
средостения
• воздушная
эмболия
• эмболия
катетером
• окклюзия катетера
• разрыв грудного
протока
• бактериемия
• септицемия
• тромбоз
• случайный прокол
артерии
• повреждение
нерва
• гематома
• кровотечение
• образование
фибриновой
оболочки вокруг
порта
• инфекция в
месте выхода
• эрозия сосуда
• неправильное
положение
кончика катетера
• аритмия
Предостережения
1. Запрещается изменять катетер, проводник или другие компоненты комплекта/набора
во время введения, применения или извлечения.
2. Процедура должна выполняться подготовленным персоналом, имеющим большой
опыт в области анатомической привязки, в обеспечении безопасности, а также хорошо
знакомым с возможными осложнениями.
3. Соблюдайте стандартные меры предосторожности и следуйте принятым в лечебном
учреждении протоколам и процедурам.
4. Некоторые средства дезинфекции, используемые в месте введения катетера, содержат
растворители, способные снизить прочность материала катетера. Спирт, ацетон и
полиэтиленгликоль могут ослабить структуру полиуретановых материалов. Эти
вещества могут также ослабить клеевое соединение между фиксатором катетера и
кожей.
• .
•
.
• , , .
•
.
• , .
5. Перед использованием катетера убедитесь в его проходимости. Не используйте
шприцы объемом менее 10 мл (жидкость, залитая в шприц объемом 1 мл, может
создавать давление, превышающее 2068,4 кПа), чтобы снизить риск внутрипросветной
утечки или разрыва катетера.
6. Для сохранения необходимого местоположения кончика катетера — сведите к
минимуму манипуляции с катетером в ходе проведения данной процедуры.
Комплекты или наборы могут содержать не все дополнительные
компоненты, указанные в данной инструкции по применению.
Перед началом процедуры ознакомьтесь с инструкциями для
каждого отдельного компонента.
Предлагаемая процедура. Используйте асептические приемы.
Подготовьте места прокола
1. , .
• :
.
• : .
2. .
3. .
4. .
5. .
Запирающаяся емкость для отходов SharpsAway II (при наличии)
SharpsAway II
(15-30 G).
• (.1).
• ,
.
Предостережение. Не пытайтесь извлечь иглы, помещенные в запирающуюся емкость
для отходов SharpsAway II. Эти иглы жестко зафиксированы в неподвижном положении.
Попытка извлечения игл из емкости для отходов может привести к их повреждению.
• SharpsAway,
.
Предостережение. После помещения игл в пенную систему SharpsAway не используйте
их повторно. К кончику иглы могут прилипнуть твердые частицы.
Подготовьте катетер
6. ,
(-).
7. (-)
(-) (-),
(-).
8. .
Предупреждение. Не разрезайте катетер, чтобы изменить его длину.
Получите первоначальный венозный доступ
Эхогенная игла (при наличии)
. 1 ,
.
Защищенная/безопасная игла (при наличии)
/ ,
.
Шприц Arrow Raulerson (при наличии)
Arrow Raulerson Arrow
Advancer .
9. /, ()
Arrow Raulerson ( ),
.
Предупреждение. Не оставляйте открытые иглы или непережатые катетеры без
колпачков в местах проколов центральных вен. Несоблюдение этого требования может
вызвать воздушную эмболию.
Предостережение. Не вставляйте иглу в направляющий катетер (при наличии) еще раз,
чтобы не увеличивать риск эмболии катетером.
Подтвердите венозный доступ
,
.
•
• ( )
Arrow Raulerson
.
RU

14
◊ , Arrow Raulerson.
• (
)
•
Arrow Raulerson .
• , .
Предупреждение. Пульсирующий кровоток, как правило, свидетельствует о случайном
проколе артерии.
Предостережение.Неполагайтесьнацветаспирированнойкрови как признакдоступав
вену.
Введите проводник
Проводник
/ .
, .
,
.
Устройство облегчения введения проводника Arrow Advancer (при наличии)
Arrow Advancer
J- Arrow Raulerson .
• J- (. 2).
• Arrow Advancer,
J- ,
Arrow Raulerson (. 3).
10. Arrow Raulerson 10 , ,
, .
• Arrow Raulerson
.
11. Arrow
Advancer 4—8 Arrow Raulerson .
Arrow Advancer ,
, Arrow Advancer
, . ,
.
12.
( ) .
ПРИМЕЧАНИЕ. При использовании проводника со шприцем Arrow Raulerson (в состоянии
полной аспирации) и пункционной иглой длиной 6,35 см (2,5 дюйма), можно пользоваться
следующими ориентирами для определения положения:
• метка на уровне 20 см (две полосы) входит в заднюю часть толкателя поршня =
кончик проводника находится на уровне конца иглы
• метка на уровне 32 см (три полосы) входит в заднюю часть толкателя поршня =
кончик проводника находится примерно на 10 см дальше конца иглы
Предостережение. Постоянно крепко держите проводник. Для управления
проводником сохраняйте достаточную длину его внешней части. Неконтролируемый
проводник может стать причиной эмболизации проводником.
Предупреждение. Не выполняйте аспирацию шприцем Arrow Raulerson при введенном
проводнике; аспирация может сопровождаться попаданием воздуха в шприц через
задний клапан.
Предостережение. Не следует реинфузировать кровь, чтобы не увеличить риск
вытекания крови из задней части (крышки) шприца.
Предупреждение. Для снижения риска отсечения или повреждения проводника не
извлекайте его через скошенную часть иглы.
13. Arrow Raulerson ( ),
.
14.
.
15. , ,
.
Предупреждение. Не разрезайте проводник, чтобы изменить его длину.
Предупреждение. Не обрезайте проводник скальпелем.
• Располагайте режущую кромку скальпеля вдали от проводника.
• Когда скальпель не используется, применяйте предохранительное и (или) запорное
устройство скальпеля (при его наличии) для снижения риска повреждения острым
инструментом.
16. ,
. , .
Предупреждение. Не оставляйте тканевый расширитель на месте в качестве
постоянного катетера. Если тканевый расширитель оставить на месте, это может
вызвать перфорацию стенки сосуда пациента.
Продвиньте катетер
17. .
.
18. , .
Предупреждение. Не присоединяйте зажим и защелку катетера (при наличии) до
извлечения проводника.
19. ,
.
ПРИМЕЧАНИЕ. Отсчет сантиметровых меток начинается с кончика катетера.
• цифры: 5, 15, 25 и т.д.
• полосы: каждая полоса отмечает интервал в 10 см, одна полоса обозначает 10 см,
две полосы 20 см и т. д.
• точки: каждая точка отмечает интервал в 1 см
20. , .
Предостережение. Если при попытке извлечения проводника после введения катетера
ощущается сопротивление, то возможной причиной этого является закручивание
проводника вокруг кончика катетера в просвете сосуда (см. рисунок 4).
•
, , , .
• 2—3
.
• , .
Предупреждение. Для снижения риска перелома проводника не прилагайте к нему
излишних усилий.
21. .
Завершите введение катетера
22. , ,
.
23. , .
24.
, . «»
(-)
.
• ,
.
Предупреждение. Откройте скользящий зажим катетера перед вливанием через
просвет, чтобы снизить риск повреждения удлинительной линии из-за повышенного
давления.
Закрепите катетер
25. , , ( ).
•
«».
• , , .
Предостережение. Для сохранения необходимого местоположения кончика катетера
— сведите к минимуму манипуляции с катетером в ходе проведения данной
процедуры.
Фиксатор катетера (при наличии)
.
Зажим катетера и защелка (при наличии)
,
, .
• , ,
(,
) , .
• .
•
, . ,
(. 5).
26. ,
, , .
27.
.
28. ,
.
Уход и обслуживание
Повязка
,
.
, , , ,
.
Проходимость катетера
, . ,
,
.
Процедура извлечения катетера
29.
.
30. .
31. (-) .
32. , ,
.
33. , .
, ПРЕКРАТИТЬ ПРОЦЕДУРУ
Предостережение. Не следует извлекать катетер силой; в противном случае
возможен разрыв катетера и эмболизация катетером. В случае затруднений при
извлечении катетера следуйте протоколам и процедурам лечебного учреждения.
34. ,
; .
Предупреждение. Оставшийся после катетера канал сохраняет возможность
проникновения воздуха до эпителизации места введения катетера. Окклюзивная
повязка должна оставаться на месте по меньшей мере в течение 24 часов или до
появления признаков эпителизации места введения катетера.
35. ,
,
.
Для получения справочной информации относительно обследования пациента, обучения
медицинского персонала, методик введения и возможных осложнений, связанных с этой
процедурой, обратитесь к стандартным учебникам, медицинской литературе и веб-сайту
компании Arrow International, Inc.: www.teleex.com

15
Centralni venski kateter (CVC)
SL
Indikacije:
Centralni venski kateter Arrow je namenjen za zagotavljanje kratkoročnega (<30dni) centralnega
venskega dostopa za zdravljenje bolezni ali stanj, pri katerih je potreben centralni venski dostop, kot
so med drugim:
• pomanjkanje uporabnih perifernih intravenskih mest
• spremljanje centralnega venskega tlaka
• celovita parenteralna prehrana (TPN)
• infundiranje tekočin, zdravil ali kemoterapije
• pogosto jemanje krvnih vzorcev ali prejemanje transfuzij krvi/krvnih produktov
Glejte dodatna navodila za indikacije, specične za izdelek.
Kontraindikacije:
Niso znane. Glejte dodatna navodila za kontraindikacije, specične za izdelek.
Splošna opozorila in previdnostna obvestila
Opozorila:
1. Sterilno, za enkratno uporabo: Ne uporabite, ne obdelajte in ne sterilizirajte ponovno.
Ponovna uporaba pripomočka ustvari možno tveganje za resne poškodbe in/ali okužbe,
kar lahko privede do smrti.
2. Pred uporabo preberite vsa priložena opozorila, previdnostne ukrepe in navodila. Če tega
ne storite, lahko pride do resnih poškodb ali smrti bolnika.
3. Katetra ne smete v desni preddvor ali desni prekat niti namestiti, niti ne sme tam ostati.
Rentgenski pregled ali druga metoda mora prikazati, da je konica katetra nameščena v
spodnji tretjini zgornje votle vene v skladu s politikami in postopki ustanove.
4. Zdravniki morajo poznati možnost zatika žičnatega vodila za katerikoli vsajen pripomoček
v sistemu krvnega obtoka. Priporočljivo je, da se pri bolnikih z vsadki v cirkulacijskem
sistemu postopek katetrizacije opravi z neposredno vizualizacijo, da se zmanjša tveganje
za zatik žičnatega vodila.
5. Priuvajanjužičnategavodilaali dilatatorjatkiva ne uporabljajte pretiranesile,saj lahko to
povzroči perforacijo žile, krvavitev ali poškodbo komponente.
6. Prehod žičnatega vodila v desni srčni prekat lahko povzroči disritmije, desnokračni blok in
perforacijo stene žile, preddvora ali prekata.
7. Pri nameščanju ali odstranjevanju katetra ali žičnatega vodila ne uporabljajte prevelike
sile. Uporaba prevelike sile lahko povzroči poškodbo ali zlom komponente. Če posumite
na poškodbo ali če katetra ne morete izvleči z lahkoto, naredite radiografsko vizualizacijo
in se dodatno posvetujte.
8. Pri uporabi katetrov, ki niso indicirani za visokotlačno injiciranje, za take aplikacije lahko
pride do uhajanja iz ene svetline v drugo ali do razpoka, kar ima lahko za posledico
poškodbo.
9. Ne pritrjujte, spenjajte in/ali šivajte neposredno na zunanji premer telesa katetra ali
podaljševalnih linij, da zmanjšate tveganje za prerez ali poškodbo katetra oz. tveganje
za oviranje pretoka skozi kateter. Pritrjujte samo na nakazanih položajih za stabilizacijo.
10. Če dovolite, da zrak vstopi v pripomoček za centralni venski dostop ali v veno, lahko pride
do zračne embolije. Na mestu centralne venepunkcije ne puščajte odprtih igel in katetrov
brez kapic ali stiščkov. Z vsemi pripomočki za centralni venski dostop uporabljajte le dobro
pritrjene spoje luer-lock, ki varujejo pred nenamernim odklopom.
11. Zdravniki se morajo zavedati, da se lahko drsni stiščki nehote odstranijo.
12. Zdravniki morajo poznati zaplete, povezane s centralnimi venskimi katetri, kot so med
drugim:
• srčna tamponada
po perforaciji
žile, preddvora ali
prekata
• plevralne (t.j.
pnevmotoraks)
in mediastinalne
poškodbe
• zračna embolija
• embolija zaradi
katetra
• zapora katetra
• raztrganje
torakalnega
duktusa
• bakteriemija
• septikemija
• tromboza
• nehotni prebod
arterije
• poškodba živca
• hematom
• krvavitev
• nastajanje
brinskih vlaken
• okužba izstopišča
• erozija žile
• neustrezna
namestitev
konice katetra
• disritmije
Previdnostna obvestila:
1. Med vstavljanjem, uporabo ali odstranjevanjem ne spreminjajte katetra, žičnatega vodila
ali drugih sestavnih delov kompleta/pribora.
2. Postopek mora izvajati usposobljeno osebje, dobro seznanjeno z anatomskimi oznakami,
varnimi tehnikami in možnimi zapleti.
3. Izveditestandardneprevidnostne ukrepe ter upoštevajteuveljavljenepolitikeinpostopke
ustanove.
4. Nekatera razkužila, ki se uporabljajo na mestu vstavitve katetra, vsebujejo raztopila, ki
lahko ošibijo material katetra. Alkohol, aceton in polietilen glikol lahko ošibijo strukturo
poliuretanskih materialov. Te snovi lahko tudi oslabijo lepljivo vez med napravo za
stabilizacijo katetra in kožo.
• Na površini katetra ne uporabljajte acetona.
• Ne prepojite površine katetra z alkoholom in ne dovolite, da bi se alkohol zadrževal v svetlini
katetra, da bi se obnovila prehodnost katetra oziroma kot ukrep za preprečevanje okužbe.
• Na mestu vstavitve ne uporabljajte mazil, ki vsebujejo polietilen glikol.
• Pri infundiranju zdravil z visoko koncentracijo alkohola bodite previdni.
• Pred namestitvijo obveze vedno počakajte, da se mesto vstavitve popolnoma posuši.
5. Pred uporabo se prepričajte, da je kateter prehoden. Ne uporabljajte brizg, manjših
od 10ml (1ml brizga, napolnjena s tekočino, lahko preseže 2068,4kPa), da zmanjšate
tveganje za intraluminalno puščanje ali razpočenje katetra.
6. S katetrom v času postopka čim manj rokujte, da konica katetra ohrani pravilni položaj.
Kompleti/pribori morda ne vsebujejo vseh pomožnih delov,
navedenih v teh navodilih za uporabo. Seznanite se z navodili za
posamezne dele, preden začnete s postopkom.
Predlagani postopek: Uporabljajte sterilno tehniko.
Priprava vbodnega mesta:
1. Bolnika namestite v ustrezen položaj za vstavitev.
• Subklavijski ali jugularni pristop: Bolnika postavite v rahel Trendelenburgov položaj, kolikor je
pač mogoče, da zmanjšate nevarnost zračne embolije in izboljšate polnjenje vene.
• Stegenski pristop: Bolnika obrnite na hrbet.
2. Očistite kožo z ustreznim antiseptičnim sredstvom.
3. Vbodno mesto zaslonite.
4. Aplicirajte lokalni anestetik v skladu s politikami in postopki ustanove.
5. Iglo zavrzite.
Posodica za odpadke s pokrovom SharpsAway II (če je priložena):
Posodica za odpadke s pokrovom SharpsAway II se uporablja za odstranjevanje igel (15–30Ga.).
• Z eno roko čvrsto potisnite igle v luknje posodice za odpadke (glejte sliko 1).
• Igle se v posodici za odpadke samodejno pritrdijo, da jih ni mogoče ponovno uporabiti.
Previdnostno obvestilo: Iz posodice za odpadke s pokrovom SharpsAway II ne jemljite igel,
ki ste jih vanjo zavrgli.Te igle so pričvrščene na mestu. Igla, ki jo na silo izvlečete iz posodice
za odpadke, se lahko poškoduje.
• Če je na voljo, lahko uporabite sistem s peno SharpsAway, pri čemer igle po uporabi potisnete
v peno.
Previdnostno obvestilo: Igel, ki ste jih zavrgli v sistem s peno SharpsAway, ne uporabite
ponovno. Na konico igle se lahko prilepijo delci.
Priprava katetra:
6. Izperite vsako svetlino katetra z običajno sterilno ziološko raztopino za injiciranje, da zagotovite
prehodnost, in napolnite svetlino(e).
7. Spnite ali pritrdite priključek(ke) luer-lock na podaljševalno(e) linijo(e), da v svetlini(ah) zadržite
ziološko raztopino.
8. Na distalno podaljševalno linijo kapice ne namestite, da boste skoznjo lahko vstavili žičnato vodilo.
Opozorilo: Katetra ne prirezujte za prilagajanje dolžine.
Začetni dostop skozi žilo:
Ehogena igla (če je priložena):
Ehogena igla se uporablja za omogočanje dostopa do vaskularnega sistema za uvajanje žičnatega
vodila, da se olajša namestitev katetra. Konica igle je povečana za približno 1cm, da lahko zdravnik
ugotovi natančno lokacijo konice igle, ko pod ultrazvokom predre žilo.
Zaščitena igla/varnostna igla (če je priložena):
Zaščiteno iglo/varnostno iglo je treba uporabljati v skladu z izdelovalčevimi navodili za uporabo.
Brizga Arrow Raulerson (če je priložena):
Brizga Arrow Raulerson se uporablja v povezavi s potiskalom Arrow Advancer za vstavitev žičnatega
vodila.
9. Uvajalno iglo ali sklop katetra in igle s pritrjeno brizgo ali brizgo Arrow Raulerson (če je priložena)
vstavite v žilo in aspirirajte.
Opozorilo: Na mestu centralne venepunkcije ne puščajte odprtih igel in katetrov brez kapic
ali stiščkov. Taka praksa lahko povzroči zračni embolus.
Previdnostno obvestilo: Za zmanjšanje tveganja embolusa zaradi katetra igle ne vstavljajte
ponovno v uvajalni kateter (če je priložen).
Potrditev žilnega dostopa:
Zaradi možnosti neželene namestitve v arterijo uporabite za potrditev žilnega dostopa eno od
naslednjih tehnik:
• Centralna venska valovna oblika:
• S tekočino napolnjeno tlačno transdukcijsko sondo s topo konico vstavite v zadnji del bata
in skozi ventile brizge Arrow Raulerson in opazujte, ali boste zaznali centralno vensko tlačno
valovno obliko.
◊ Transdukcijsko sondo odstranite, če uporabljate brizgo Arrow Raulerson.
• Pulzni tok (če hemodinamska nadzorna oprema ni na voljo):
• Uporabitetransdukcijskosondo,da odprete sistem ventila brizge Arrow Raulerson, in opazujte
morebitni pulzni tok.
• Brizgo ločite od igle in opazujte pulzni tok.
Opozorilo: Pulzni tok je običajno znak nehotnega preboda arterije.
Previdnostno obvestilo: Pri oceni venskega dostopa se ne zanašajte na barvo krvnega
aspirata.

16
21. Vedno se prepričajte, da je celotno žičnato vodilo po odstranitvi nepoškodovano.
Vstavitev celega katetra:
22. Preverite prehodnost svetline tako, da pritrdite brizgo na vsak podaljševalni vod in izsesavate, da
začne venska kri prosto teči.
23. Svetlino(e) izperite, da iz katetra povsem očistite kri.
24. Povežite vse podaljševalne linije na ustrezni(e) priključek(ke) luer-lock. Vhode, ki jih ne
uporabljate, lahko „zaklenete“ s priključkom(i) luer-lock v skladu s standardnimi politikami in
postopki ustanove.
• Na podaljševalnih linijah so nameščeni drsni stiščki, s katerimi prekinete tok skozi vsako
svetlino, ko je treba zamenjati linijo ali priključek luer-lock.
Opozorilo: Pred infundiranjem skozisvetlinoodpritedrsni stišček, da zmanjšate tveganje za
poškodovanje podaljševalne linije zaradi prevelikega pritiska.
Pritrditev katetra:
25. Uporabite pripomoček za stabilizacijo katetra, stišček katetra in spojko, sponke ali šive (kjer so
na voljo).
• Kot mesto glavnega šiva uporabite trikotno spojko s stranskimi krožnimi krilci.
• Če je potrebno, uporabite stiščke katetra in spojke kot sekundarno mesto prišitja.
Previdnostno obvestilo: S katetrom v času postopka čim manj rokujte, da konica katetra
ohrani pravilni položaj.
Pripomoček za stabilizacijo katetra (če je priložen):
Pripomoček za stabilizacijo katetra je treba uporabljati v skladu z izdelovalčevimi navodili za uporabo.
Stišček katetra in sponka (če sta priloženi):
Stišček katetra in sponka se uporabljata za pritrditev katetra, ko se za stabilizacijo katetra potrebuje
dodatno pritrditveno mesto, ki ni spoj katetra.
• Ko odstranite žičnato vodilo in potrebne linije povežete ali zaklenete, razprite krilca gumijaste
objemke in jo namestite na kateter, pri čemer se prepričajte, da kateter ni vlažen, kot je potrebno
za zagotavljanje pravilnega položaja konice.
• Togo spojko spnite na stišček katetra.
• Stišček katetra in sponko kot enoto pritrdite na bolnika tako, da uporabite pripomoček za
stabilizacijo katetra ali da ju spnete skupaj ali prišijete na kožo. Stišček katetra in sponka mora biti
pritrjena, da se zmanjša tveganje za premik katetra (glejte sliko 5).
26. Prepričajte se, da je mesto vstavitve suho, preden aplicirate obvezo v skladu z izdelovalčevimi
navodili.
27. Ocenite namestitev konice katetra v skladu s politikami in postopki ustanove.
28. Če je konica katetra slabo nameščena, ocenite situacijo in zamenjajte kateter z drugim ali ga
prestavite v skladu s politikami in postopki ustanove.
Nega in vzdrževanje:
Obveza:
Obvežite v skladu s politikami in postopki ustanove ter smernicami za prakso. Takoj zamenjajte, če je
ogrožena celovitost, npr. če se obveza ovlaži, umaže, zrahlja ali ni več okluzivna.
Prehodnost katetra:
Prehodnost katetra ohranjajte v skladu s politikami in postopki ustanove ter smernicami za prakso.
Vse osebe, ki skrbijo za bolnike s centralnimi venskimi katetri, morajo poznati učinkovito obravnavo, ki
podaljša uporabnost katetra in preprečuje poškodbe.
Navodila za odstranitev katetra:
29. Namestitebolnika,kotjekliničnoindiciranozazmanjšanjetveganja možnegazračnegaembolusa.
30. Odstranite obvezo.
31. Sprostite kateter in ga odstranite s pripomočka(ov) za pritrditev katetra.
32. Če odstranjujete interni jugularni ali subklavijski kateter, bolniku naročite, naj vdihne in zadrži dih.
33. Kateter vlecite vzporedno s kožo in ga tako počasi odstranite. Če med odstranjevanjem katetra
začutite upor USTAVI
Previdnostno obvestilo: Katetraneodstranite na silo,sajbi to lahkopovzročilo zlom katetra
in embolizacijo. Za kateter, ki se težko odstrani, upoštevajte politike in postopke ustanove.
34. Pritiskajte neposredno na mesto odstranitve, dokler ne dosežete hemostaze, nato aplicirajte
okluzivno obvezo na osnovi mazila.
Opozorilo: Preostala pot katetra še naprej predstavlja vstopno točko za zrak, dokler se to
mesto ne epitelizira. Okluzivna obveza mora biti nameščena najmanj 24ur oziroma dokler
ni videti, da je to mesto epitelizirano.
35. Dokumentirajte postopek odstranitve katetra v skladu s politikami in postopki ustanove, vključno
s potrditvijo, da je bil kateter po celotni dolžini skupaj s konico odstranjen.
Za strokovno literaturo glede ocene bolnika, usposabljanja zdravnikov, tehnik vstavljanja in
možnih zapletov, povezanih s tem posegom, glejte standardno in medicinsko literaturo ter
spletno stran podjetja Arrow International, Inc.: www.teleex.com
Vstavitev žičnatega vodila:
Žičnato vodilo:
Kompleti/pribori so na voljo z različnimi žičnatimi vodili. Žičnata vodila so dobavljena z različnimi
premeri, dolžinami in konguracijami konic za specične tehnike vstavljanja. Seznanite se z
žičnatim(i) vodilom(i), ki se uporablja(jo) s specično tehniko, preden začnete konkretni postopek
vstavljanja.
Potiskalo Arrow Advancer (če je priloženo):
Potiskalo Arrow Advancer se uporablja za izravnavo konice„J“ žičnatega vodila za uvajanje žičnatega
vodila v brizgo Arrow Raulerson ali iglo.
• S palcem izvlecite„J“ (glejte sliko 2).
• Konico potiskala Arrow Advancer – ko je„J“ izvlečen – namestite v odprtino na zadnji strani bata
brizge Arrow Raulerson ali uvajalne igle (glejte sliko 3).
10. Potisnite žičnato vodilo v brizgo Arrow Raulerson za približno 10 cm, dokler ne preide skozi
ventile brizge ali v uvajalno iglo.
• Pri vstavljanju žičnatega vodila skozi brizgo Arrow Raulerson boste morali konico morda
nekoliko obračati.
11. Dvignite palec in povlecite potiskalo Arrow Advancer približno 4–8cm proč od brizge Arrow
Raulerson ali uvajalne igle. Položite palec na potiskalo Arrow Advancer, čvrsto držite žičnato
vodilo ter sklop potiskala in vodila potisnite v telo brizge, da žičnato vodilo potisnete še globlje.
Nadaljujte, dokler žičnato vodilo ne doseže želene globine.
12. Uporabite centimetrske oznake (kjer obstajajo) na žičnatem vodilu kot pomoč pri določanju
dolžine vstavljenega žičnatega vodila.
OPOMBA: Če žičnato vodilo uporabljate skupaj z brizgo Arrow Raulerson (povsem aspirirano) in
uvajalno iglo velikosti 6,35cm (2,5palca), se ravnajte po naslednjih oznakah:
• 20cmoznaka(dvatrakova)vstopi v zadnji del bata = konicažičnatega vodila na koncu igle
• 32cm oznaka (trije trakovi) vstopi v zadnji del bata = konica žičnatega vodila približno
10cm prek konca igle
Previdnostno obvestilo: Ves čas čvrsto držite žičnato vodilo. Izpostavljena mora ostati
zadostna dolžina žičnatega vodila, da lahko z njim rokujete. Žičnato vodilo, ki ni pod
nadzorom, lahko povzroči embolus zaradi žice.
Opozorilo: Ne aspirirajte brizge Arrow Raulerson, ko je žičnato vodilo na mestu; zrak lahko
vstopi v brizgo skozi zadnji ventil.
Previdnostno obvestilo: Krvi ne infundirajte ponovno, da zmanjšate tveganje za iztekanje
krvi skozi zadnji del brizge (kapica).
Opozorilo: Žičnatega vodila ne vlecite ven proti poševnini igle, da zmanjšate tveganje
prekinitve in poškodovanja žičnatega vodila.
13. Medtem ko žičnato vodilo držite na mestu, odstranite uvajalno iglo in brizgo Arrow Raulerson
(ali kateter).
14. Pomagajte si s centimetrskimi oznakami na žičnatem vodilu za prilagoditev dolžine na želeno
globino namestitve vsajenega katetra.
15. Po potrebi lahko povečate vbodno mesto na koži z rezilom kirurškega noža, ki je usmerjeno stran
od žičnatega vodila.
Opozorilo: Žičnatega vodila ne prirezujte za prilagajanje dolžine.
Opozorilo: Žičnatega vodila ne režite s kirurškim nožem.
• Rezilo kirurškega noža položite proč od žičnatega vodila.
• Ko kirurškega noža ne uporabljate, uporabljajte varnostno in/ali zaklepno funkcijo (kjer
je na voljo), da zmanjšate možnost poškodbe zaradi ostrih predmetov.
16. Uporabljajte dilatator tkiva, da povečate prehod skozi tkivo do vene, kot je potrebno. Počasi
sledite naklonu žičnatega vodila skozi kožo.
Opozorilo: Dilatatorja tkiva ne puščajte v telesu namesto vsajenega katetra. Če pustite
dilatator tkiva nameščen, obstaja za bolnika nevarnost za perforacijo stene žile.
Potiskanje katetra:
17. Konico katetra napeljite preko žičnatega vodila. Na strani katetra, kjer je spoj, mora dolžina
žičnatega vodila zadoščati, da lahko zanj čvrsto držite.
18. Primite bližnjo kožo in kateter med vstavljanjem v žilo rahlo obračajte.
Opozorilo: Na kateter ne pritrjujte stiščka ali sponke (kjer obstajata), dokler ne odstranite
žičnatega vodila.
19. S centimetrskimi oznakami na katetru, ki so referenčne točke za namestitev, potiskajte kateter
do končne namestitve.
OPOMBA: Vse centimetrske oznake se začnejo pri konici katetra.
• številke: 5, 15, 25 itd.
• trakovi: vsak trak označuje 10-cm interval, pri čemer je en trak 10 cm, dva trakova 20 cm
itd.
• pike: vsaka pika pomeni 1-cm interval
20. Kateter pridržite na želeni globini in odstranite žičnato vodilo.
Previdnostno obvestilo: Če pri poskusu odstranitve žičnatega vodila po namestitvi katetra
začutite upor, je morda žičnato vodilo zvito okrog konice katetra v žili (glejte sliko 4).
• V teh okoliščinah lahko zaradi vleka žičnatega vodila nazaj pride do prekomerne sile, zaradi
katere se žičnato vodilo zlomi.
• Če naletite na upor, izvlecite kateter za pribl. 2–3cm glede na žičnato vodilo in poskusite
slednjega odstraniti.
• Če ponovno naletite na upor, odstranite žičnato vodilo in kateter hkrati.
Opozorilo: Na žičnato vodilo ne delujte z nepotrebno silo, da zmanjšate tveganje zloma.

17
Producto de catéter venoso central (CVC)
Indicaciones:
El CVC Arrow está indicado para proporcionar acceso venoso central a corto plazo (<30días) para
el tratamiento de enfermedades o afecciones que requieren acceso venoso central, incluidas, entre
otras:
• Falta de sitios intravenosos periféricos utilizables
• Monitorización de la presión venosa central
• Nutrición parenteral total (NPT)
• Infusiones de líquidos, medicamentos o quimioterapia
• Obtención de muestras de sangre o recepción de transfusiones de sangre/productos
sanguíneos con frecuencia
Consulte el etiquetado adicional para conocer las indicaciones especícas del producto.
Contraindicaciones:
Ninguna conocida. Consulte la documentación adicional para conocer contraindicaciones especícas
del producto.
Advertencias y avisos generales
Advertencias:
1. Estéril, para un solo uso: No reutilizar, reprocesar ni reesterilizar. La reutilización del
dispositivo crea un riesgo potencial de infección o lesión graves que podría causar la
muerte.
2. Lea todas las advertencias, precauciones e instrucciones del prospecto antes de utilizar el
dispositivo. El no hacerlo puede ocasionar lesiones graves o la muerte del paciente.
3. No coloque el catéter en la aurícula o ventrículo derechos ni deje que permanezca en
estos. Un examen mediante rayos X u otro método deberá mostrar la punta del catéter
colocada en el tercio inferior de la vena cava superior (VCS), de acuerdo con las políticas y
los procedimientos institucionales.
4. Los médicos deben ser conscientes del potencial de atrapamiento de la guía por cualquier
dispositivo implantado en el sistema circulatorio. Si el paciente tiene un implante en
el sistema circulatorio, se recomienda realizar el procedimiento de cateterización bajo
visualización directa, para reducir el riesgo de que la guía quede atrapada.
5. No fuerce en exceso la introducción de la guía ni el dilatador de tejidos, ya que esto podría
provocar la perforación del vaso, una hemorragia o daños a los componentes.
6. El paso de la guía a la parte derecha del corazón puede causar arritmias, bloqueo de la
rama derecha del haz y perforación de la pared vascular, auricular o ventricular.
7. No aplique demasiada fuerza al colocar o retirar el catéter o la guía. Una fuerza excesiva
puede provocar daños en los componentes o su rotura. Si se sospecha que se han
producido daños o no se puede realizar la extracción con facilidad, debe obtenerse una
imagen radiográca y solicitarse una consulta adicional.
8. El uso de catéteres que no estén indicados para inyección a presión elevada para dichas
aplicaciones puede ocasionar fugas entre las luces del catéter o la rotura del catéter con
posibilidad de lesiones.
9. No je, grape ni suture directamente sobre el diámetro exterior del cuerpo del catéter o
los tubos de extensión para reducir el riesgo de cortar o dañar el catéter, u obstruir el ujo
del catéter. Fíjelo únicamente en los puntos de estabilización indicados.
10. La embolia gaseosa puede producirse si se deja entrar aire en un dispositivo de acceso
venoso central o una vena. No deje agujas abiertas ni catéteres sin pinzar o sin tapar
en el lugar de la punción venosa central. Utilice únicamente conexiones Luer-Lock bien
apretadas con cualquier dispositivo de acceso venoso central para evitar la desconexión
accidental.
11. Los médicos deberán saber que las pinzas deslizantes pueden retirarse de forma
accidental.
12. Los médicos deberán conocer las complicaciones asociadas a los catéteres venosos
centrales como, entre otros:
• Taponamiento
cardiaco como
consecuencia de
una perforación
vascular,
auricular o
ventricular
• Lesiones
pleurales
(es decir,
neumotórax) y
del mediastino
• Embolia gaseosa
• Embolia por el
catéter
• Oclusión del
catéter
• Laceración
del conducto
torácico
• Bacteriemia
• Septicemia
• Trombosis
• Perforación
arterial
accidental
• Lesión nerviosa
• Hematoma
• Hemorragia
• Formación de
vainas de brina
• Infección del
lugar de salida
• Erosión vascular
• Posición
incorrecta de la
punta del catéter
• Arritmias
Avisos:
1. Noaltereelcatéter, laguía ni ningún otrocomponentedelequipo durante la introducción,
el uso o la retirada.
2. El procedimiento debe realizarlo personal especializado con un buen conocimiento de
los puntos de referencia anatómicos, las técnicas seguras y las posibles complicaciones.
3. Utilice las precauciones estándar y siga las políticas y los procedimientos institucionales
establecidos.
4. Algunos desinfectantes utilizados en el lugar de introducción del catéter contienen
disolventes que pueden debilitar el material del catéter. El alcohol, la acetona y el
polietilenglicol pueden debilitar la estructura de los materiales de poliuretano. Estos
agentes también pueden debilitar la unión adhesiva entre el dispositivo de estabilización
del catéter y la piel.
• No utilice acetona sobre la supercie del catéter.
• No utilice alcohol para humedecer la supercie del catéter ni permita que entre alcohol
en la luz de un catéter para restaurar la permeabilidad del catéter o como una medida de
prevención de la infección.
• No utilice pomadas que contengan polietilenglicol en el lugar de introducción.
• Tenga cuidado cuando infunda fármacos con una alta concentración de alcohol.
• Espere a que se seque completamente el lugar de introducción antes de aplicar el apósito.
5. Conrme la permeabilidad del catéter antes de su uso. No utilice jeringas de menos de 10
ml (una jeringa de 1 ml llena de líquido puede superar los 2068,4 kPa) para reducir el riesgo
de fuga intraluminal o rotura del catéter.
6. Limite al máximo la manipulación del catéter durante todo el procedimiento con el n de
mantener la punta del catéter en la posición correcta.
Es posible que los equipos no incluyan todos los componentes
accesorios detallados en estas instrucciones de uso. Familiarícese
con las instrucciones de cada componente antes de iniciar el
procedimiento.
Procedimiento sugerido: Utilice una técnica estéril.
Prepare el lugar de la punción:
1. Coloque al paciente en la postura más adecuada para el lugar de introducción.
• Acercamiento por la subclavia o yugular: Coloque al paciente en una posición Trendelenburg
ligera, en función de lo que tolere, para reducir el riesgo de embolia gaseosa y mejorar el
llenado venoso.
• Acercamiento femoral: Coloque al paciente en decúbito supino.
2. Limpie la piel con un agente antiséptico apropiado.
3. Cubra el lugar de la punción con paños quirúrgicos.
4. Administre un anestésico local de acuerdo con las políticas y los procedimientos institucionales.
5. Deseche la aguja.
Clavaagujas con dispositivo de bloqueo SharpsAway II (si se suministra):
El clavaagujas con dispositivo de bloqueo SharpsAway II se utiliza para la eliminación de agujas (de
calibres de 15 a 30 Ga.).
• Usando una técnica de una sola mano, empuje rmemente las agujas al interior de los oricios del
clavaagujas (consulte la gura 1).
• Una vez colocadas en el clavaagujas, las agujas quedarán inmovilizadas automáticamente para
que no se puedan volver a utilizar.
Aviso: No intente retirar las agujas que se hayan colocado en el clavaagujas con dispositivo
de bloqueo SharpsAway II. Estas agujas están inmovilizadas. Las agujas pueden resultar
dañadas si se fuerza su extracción del clavaagujas.
• Si se suministra, podrá utilizar un sistema SharpsAway empujando las agujas hacia el interior de
la espuma tras su uso.
Aviso: No reutilice agujas después de que se hayan colocado en el interior del sistema
SharpsAway de espuma. Puede haber partículas adheridas a la punta de la aguja.
Prepare el catéter:
6. Lave cada luz con una solución salina normal estéril para inyección con el n de establecer la
permeabilidad y cebar las luces.
7. Pince o acople conectores Luer-Lock a los tubos de extensión para mantener la solución salina
en el interior de las luces.
8. Deje el tubo de extensión distal sin tapar para permitir el paso de la guía.
Advertencia: No corte el catéter para alterar la longitud.
Obtenga el acceso venoso inicial:
Aguja ecogénica (si se suministra):
Se utiliza una aguja ecogénica para permitir el acceso al sistema vascular para la introducción de una
guía con el n de facilitar la colocación del catéter. Hay aproximadamente 1 cm de la punta de la aguja
que aparece resaltado para que el médico pueda localizar con exactitud su posición al perforar el vaso
bajo ecografía.
Aguja protegida/aguja de seguridad (si se suministra):
Deberá usarse una aguja protegida/aguja de seguridad de acuerdo con las instrucciones de uso del
fabricante.
Jeringa Raulerson de Arrow (si se suministra):
La jeringa Raulerson de Arrow se utiliza conjuntamente con el Arrow Advancer para la introducción
de la guía.
9. Inserte la aguja introductora o la unidad catéter/aguja con la jeringa o la jeringa Raulerson de
Arrow (si se suministra) conectadas en el interior de la vena y aspire.
Advertencia: No deje agujas abiertas ni catéteres sin pinzar o sin tapar en el lugar de la
punción venosa central. Estas prácticas podrían producir una embolia gaseosa.
Aviso: No vuelva aintroducir la agujaen el catéterintroductor (si se suministra) para reducir
el riesgo de embolia por el catéter.
ES

18
Compruebe el acceso venoso:
Utilice una de las siguientes técnicas para comprobar el acceso venoso, debido al potencial de que se
produzca una colocación arterial accidental:
• Forma de onda venosa central:
• Introduzca la sonda transductora de presión de punta roma cebada con líquido en la parte
trasera del émbolo y a través de las válvulas de la jeringa Raulerson de Arrow y observe y
analice la forma de onda de la presión venosa central.
◊ Extraiga la sonda transductora si se está utilizando una jeringa Raulerson de Arrow.
• Flujo pulsátil (si no está disponible equipo de monitorización hemodinámica):
• Utilice la sonda transductora para abrir el sistema de válvulas de la jeringa Raulerson de
Arrow y observe el ujo pulsátil.
• Desconecte la jeringa de la aguja y observe el ujo pulsátil.
Advertencia: Por lo general, el ujo pulsátil es una indicación de perforación accidental de
una arteria.
Aviso: No confíe en el color de la sangre aspirada como una indicación del acceso venoso.
Inserte la guía:
Guía:
Existen equipos con distintas guías. Las guías se suministran con distintos diámetros, longitudes y
conguraciones de la punta para las diferentes técnicas especícas de introducción. Familiarícese con
las guías que va a utilizar con la técnica especíca antes de iniciar el procedimiento de introducción en sí.
Arrow Advancer (si se suministra):
Arrow Advancer se utiliza para enderezar la punta en J de la guía para la introducción de la guía en
la jeringa Raulerson de Arrow o en una aguja.
• Utilizando el pulgar, retraiga la punta en J (consulte la gura 2).
• Coloque la punta del Arrow Advancer (con la punta en J retraída) en el interior del oricio de
la parte trasera del émbolo de la jeringa Raulerson de Arrow o la aguja introductora (consulte
la gura 3).
10. Haga avanzar la guía hacia el interior de la jeringa Raulerson de Arrow aproximadamente 10 cm,
hasta que pase a través de las válvulas de la jeringa o hacia el interior de la aguja introductora.
• El avance de la guía a través de la jeringa Raulerson de Arrow puede requerir un suave
movimiento de giro.
11. Levanteel pulgar y tire del ArrowAdvancerparasepararloaproximadamente4-8cm de la jeringa
Raulerson de Arrowode la aguja introductora. Baje elpulgar sobre el ArrowAdvancery,mientras
mantiene un rme agarre sobre la guía, empuje ambos hacia el interior del tambor de la jeringa
para hacer avanzar más la guía. Siga hasta que la guía alcance la profundidad deseada.
12. Utilice las marcas de centímetros (si se suministran) en la guía como referencia para ayudar a
determinar qué longitud de guía se ha introducido.
NOTA: Cuando se utilice la guía junto con la jeringa Raulerson de Arrow (totalmente aspirada) y
una aguja introductora de 6,35 cm (2,5 pulgadas), pueden realizarse las siguientes referencias
de colocación:
• Marca de 20 cm (dos bandas) entrando en la parte trasera del émbolo = la punta de la guía
está en el extremo de la aguja
• Marcade32 cm (tresbandas)entrandoen la parte traseradel émbolo = la punta de la guía
está aproximadamente 10 cm más allá del extremo de la aguja
Aviso: Mantenga un rme agarre sobre la guía en todo momento. Deje al descubierto una
longitud de guía suciente para facilitar la manipulación. La falta de control sobre una
guía puede ocasionar una embolia de esta.
Advertencia: No aspire la jeringa Raulerson de Arrow mientras la guía esté en su sitio, ya
que podría entrar aire en esta a través de la válvula trasera.
Aviso: No vuelva a infundir sangre para reducir el riesgo de fuga de sangre por la parte
trasera (tapa) de la jeringa.
Advertencia: No extraigala guía contrael bisel de laaguja para reducirelriesgo de cortarla
o dañarla gravemente.
13. Extraiga la aguja introductora y la jeringa Raulerson de Arrow (o el catéter) mientras sujeta la
guía en su sitio.
14. Utilice las marcas de centímetros sobre la guía para ajustar la longitud colocada de acuerdo con
la profundidad deseada de colocación del catéter permanente.
15. Si es necesario, amplíe el lugar de la punción cutánea con el borde cortante del bisturí, colocado
lejos de la guía.
Advertencia: No corte la guía para alterar su longitud.
Advertencia: No corte la guía con el bisturí.
• Coloque el borde cortante del bisturí lejos de la guía.
• Active los mecanismos de seguridad o bloqueo (si se suministran) del bisturí cuando no
lo utilice para reducir el riesgo de lesiones por objetos punzantes.
16. Utilice el dilatador de tejidos para ampliar el tracto de tejidos hasta la vena según sea necesario.
Siga el ángulo de la guía lentamente a través de la piel.
Advertencia: No deje el dilatador de tejidos colocado como catéter permanente. Si se deja un
dilatador de tejidos colocado, habrá riesgo de perforación de la pared del vaso del paciente.
Haga avanzar el catéter:
17. Enrosque la punta del catéter sobre la guía. En el extremo de conector del catéter debe dejarse
expuesto un tramo suciente de guía para mantener un agarre rme de esta última.
18. Sujetando cerca de la piel, haga avanzar el catéter hacia el interior de la vena con un ligero
movimiento de giro.
Advertencia: No coloque las pinzas y sujeciones del catéter (si se suministran) hasta que se
haya extraído la guía.
19. Utilizando las marcas de centímetros del catéter como puntos de referencia de colocación, haga
avanzar el catéter hasta la posición permanente nal.
NOTA: La simbología de marcas de centímetros se señala desde la punta del catéter.
• Numérico: 5, 15, 25, etc.
• Bandas: cada banda indica un intervalo de 10 cm, indicando una banda 10 cm, dos bandas
20 cm, etc.
• Puntos: cada punto indica un intervalo de 1 cm
20. Sujete el catéter a la profundidad deseada y extraiga la guía.
Aviso: Si se encuentra resistencia al intentar extraer la guía después de colocar el catéter,
puede que la guía se haya retorcido alrededor de la punta del catéter dentro del vaso
(consulte la gura 4).
• En esta circunstancia, tirar hacia atrás de la guía puede provocar la aplicación de una fuerza
indebida que dé lugar a la ruptura de la guía.
• Si se encuentra resistencia, retire el catéter en relación con la guía unos 2-3 cm e intente extraer
la guía.
• Si se encuentra resistencia de nuevo, extraiga la guía y el catéter simultáneamente.
Advertencia: No aplique una fuerza excesiva sobre la guía para reducir el riesgo de rotura.
21. Compruebe siempre que toda la guía esté intacta al extraerla.
Finalice la inserción del catéter:
22. Compruebe la permeabilidad de la luz conectando una jeringa a cada tubo de extensión y aspire
hasta que se observe un ujo libre de sangre venosa.
23. Lave las luces para eliminar por completo la sangre del catéter.
24. Conecte todos los tubos de extensión a los conectores Luer-Lock adecuados según sea necesario.
Los puertos no utilizados se pueden bloquear a través de conectores Luer-Lock utilizando políticas
y procedimientos institucionales estándar.
• Se proporcionan pinzas deslizantes en tubos de extensión para ocluir el ujo a través de cada luz
durante los cambios de tubo y de conector Luer-Lock.
Advertencia: Abra la pinza deslizante antes de infundir a través de la luz para reducir el
riesgo de dañar el tubo de extensión debido a un exceso de presión.
Asegure el catéter:
25. Utilice una pinza y una sujeción de catéter, un dispositivo de estabilización del catéter, grapas o
suturas (si se suministran).
• Utilice un conector de unión triangular con alas laterales como lugar de sutura principal.
• Utilice la pinza y la sujeción de catéter como lugar de sutura secundario en caso necesario.
Aviso: Limite al máximo la manipulación del catéter durante todo el procedimiento con el
n de mantener la punta del catéter en la posición correcta.
Dispositivo de estabilización del catéter (si se suministra):
El dispositivo de estabilización del catéter debe emplearse siguiendo las instrucciones de uso del
fabricante.
Pinza y sujeción de catéter (si se suministra):
Se utilizan una pinza y una sujeción de catéter para asegurar el catéter cuando se necesita un punto de
jación adicional además del conector del catéter para la estabilización del catéter.
• Después de haber extraído la guía y de haber conectado o cerrado los tubos necesarios, extienda
las alas de la pinza de goma y colóquelas sobre el catéter, comprobando que el catéter no esté
húmedo, según se requiera, para asegurar la colocación correcta de la punta.
• Encaje con un chasquido la sujeción rígida en la pinza de catéter.
• Asegure la pinza y la sujeción de catéter al paciente como una unidad utilizando el dispositivo
de estabilización del catéter, grapas o suturas. Tanto la pinza como la sujeción de catéter deben
asegurarse para reducir el riesgo de migración del catéter (consulte la gura 5).
26. Asegúrese de que el lugar de introducción esté seco antes de aplicar el apósito de acuerdo con las
instrucciones del fabricante.
27. Evalúe la posición de la punta del catéter de acuerdo con las políticas y los procedimientos
institucionales.
28. Si la punta del catéter está mal colocada, evalúe la situación y sustitúyalo, o vuelva a colocarlo de
acuerdo con las políticas y los procedimientos institucionales.
Conservación y mantenimiento:
Apósito:
Coloque el apósito de acuerdo con las políticas, los procedimientos y las directrices prácticas
institucionales. Cambie el apósito de inmediato si resulta afectada su integridad; p. ej., si se moja, se
ensucia, se suelta o deja de ser oclusivo.
Permeabilidad del catéter:
Mantenga la permeabilidad del catéter de acuerdo con las políticas, los procedimientos y las directrices
prácticas institucionales. Todo el personal encargado del cuidado de pacientes con catéteres venosos
centrales debe conocer los procedimientos ecaces para prolongar el tiempo de permanencia del
catéter y evitar lesiones.
Instrucciones para extraer el catéter:
29. Coloque al paciente según esté clínicamente indicado para reducir el riesgo de embolia gaseosa.
30. Retire el apósito.
31. Libere el catéter y retírelo de los dispositivos de jación del catéter.
32. Cuando esté retirando el catéter interno de la yugular o subclavia, solicite al paciente que respire
y contenga la respiración.
33. Retire el catéter tirando lentamente de él en dirección paralela a la piel. Si nota resistencia
mientras retira el catéter, DETÉNGASE
Aviso: El catéter no deberá retirarse a la fuerza, ya que esto podría conllevar la rotura del
catéter y una embolia. Siga las políticas y los procedimientos institucionales cuando le
resulte difícil retirar el catéter.
34. Aplique una presión directa en la zona hasta que consiga la hemostasia y, a continuación, aplique
un apósito oclusivo con pomada.
Advertencia: La vía del catéter residual seguirá siendo un punto de entrada de aire hasta
que el lugar se haya epitelializado. El apósito oclusivo deberá permanecer en su sitio
durante un mínimo de 24 horas o hasta que el lugar parezca epitelializado.
35. Documenteelprocedimientoderetiradadelcatéter, incluida la conrmacióndeque todo el catéter
y la punta se hayan retirado, de acuerdo con las políticas y los procedimientos institucionales.
Para obtener publicaciones de referencia relativas a la evaluación del paciente, la formación
clínica, las técnicas de inserción y las posibles complicaciones asociadas a este procedimiento,
consultelibrosdetextoestándar, ladocumentación médica yelsitiowebdeArrowInternational,
Inc.: www.teleex.com

19
Central venkateterprodukt (CVK-produkt)
Indikationer:
Arrowcentralvenkateterär avsedd föratt tillhandahålla kortvarig(<30 dagar) centralvenåtkomstför
behandling av sjukdomar eller tillstånd som kräver central venåtkomst, inklusive, men inte begränsat
till, följande:
• Avsaknad av användbara perifera IV-ställen.
• Övervakning av det centrala ventrycket.
• Total parenteral nutrition (TPN).
• Infusioner av vätskor, läkemedel eller cellgiftsbehandling.
• Frekvent blodprovstagning eller tillförsel av blodtransfusioner/blodprodukter.
Se ytterligare medföljande information och anvisningar för produktspecika indikationer.
Kontraindikationer:
Inga kända. Se ytterligare medföljande information och anvisningar för produktspecika
kontraindikationer.
Allmänna varningar och uppmaningar om försiktighet
Varningar:
1. Steril, avsedd för engångsbruk: Får inte återanvändas, ombearbetas eller omsteriliseras.
Återanvändning av produkten medför en potentiell risk för allvarlig skada och/eller
infektion som kan leda till dödsfall.
2. Läs alla varningar, försiktighetsåtgärder och anvisningar i förpackningsinlagan före
användning. Underlåtenhet att göra detta kan orsaka allvarlig skada eller dödsfall hos
patienten.
3. Placera inte katetern i eller låt den inte sitta kvar i höger förmak eller höger kammare.
Röntgenundersökning eller någon annan metod måste visa kateterspetsen placerad i den
nedre 1/3 av övre hålvenen (SVC), i enlighet med institutionens policy och förfaranden.
4. Kliniker måste vara medvetna om risken för att ledaren fastnar i eventuella
implanterade enheter i cirkulationssystemet. För att minska risken för att ledaren fastnar
rekommenderarviattkateterinläggningen utförs under direktvisualisering om patienten
har ett implantat i cirkulationssystemet.
5. Använd inte alltför stor kraft vid införing av ledaren eller vävnadsdilatatorn eftersom det
kan leda till kärlperforation, blödning eller komponentskada.
6. Införing av ledaren i hjärtats högra del kan orsaka rytmrubbningar, högersidigt
skänkelblock och perforation av kärlväggen, förmaksväggen eller kammarväggen.
7. Använd inte alltför stor kraft för att placera eller avlägsna ledare eller katetrar. Alltför stor
kraft kan leda till att komponenter skadas eller går sönder. Vid misstanke om skada eller
om avlägsnande inte kan utföras med lätthet ska området visualiseras med röntgen och
vidare undersökning begäras.
8. Användning av katetrar som inte är indicerade för högtrycksinjektion i samband med
sådana tillämpningar kan orsaka läckage mellan lumina eller ruptur med risk för skada.
9. För att minska risken för att skära i eller på annat sätt skada katetern eller hindra
kateterödet ska du inte fästa, klamra och/eller suturera direkt på kateterkroppens eller
förlängningsslangars ytterdiameter. Fäst endast vid angivna stabiliseringsställen.
10. Luftemboli kan uppstå om luft tillåts tränga in i en anordning för central venåtkomst
eller ven. Lämna inte öppna nålar eller katetrar utan skydd och utan klämma i centrala
venpunktionsställen. Använd endast ordentligt täta Luer-Lockanslutningar tillsammans
med anordningar för central venåtkomst för att förhindra oavsiktlig frånkoppling.
11. Kliniker ska vara medvetna om att skjutklämmor kan avlägsnas oavsiktligt.
12. Kliniker måste vara medvetna om de komplikationer som är associerade med centrala
venkatetrar, inklusive, men inte begränsat till:
• hjärttamponad
sekundärt till
perforation av
kärl, förmak eller
kammare,
• skador på
pleura (dvs.
pneumotorax)
och
mediastinum,
• luftemboli,
• kateteremboli,
• kateterocklusion,
• laceration
av ductus
thoracicus,
• bakteriemi,
• septikemi,
• trombos,
• oavsiktlig
artärpunktion,
• nervskada,
• hematom,
• hemorragi,
• bildning av
brinbeläggning,
• infektion vid
utgångsstället,
• kärlerosion,
• felaktig
position hos
kateterspetsen,
• rytmrubbningar.
Uppmaningar om försiktighet:
1. Ändra aldrig katetern, ledaren eller någon annan sats-/setkomponent under införing,
användning eller avlägsnande.
2. Förfarandet måste utföras av utbildad personal som är väl bevandrad i anatomiska
riktpunkter, säker teknik och komplikationsrisker.
3. Använd försiktighetsåtgärder av standardtyp och följ institutionens vedertagna policy
och förfaranden.
4. Vissa desinfektionsmedel som används vid kateterns införingsställe innehåller
lösningsmedel som kan försvaga katetermaterialet. Alkohol, aceton och polyetylenglykol
kan försvaga strukturen hos polyuretanmaterial. Dessa medel kan även försvaga
vidhäftningen mellan kateterstabiliseringsanordningen och huden.
• Använd inte aceton på kateterns yta.
• Använd inte alkohol för att blötlägga kateterns yta och låt inte alkohol ligga kvar i kateterns
lumen för att återställa kateterns öppenhet eller som infektionsförebyggande åtgärd.
• Använd inte salvor som innehåller polyetylenglykol vid införingsstället.
• Var försiktig vid infusion av läkemedel med hög koncentration av alkohol.
• Låt införingsstället torka fullständigt före applicering av förband.
5. Säkerställ kateterns öppenhet före användning. För att minska risken för intraluminellt
läckage eller kateterruptur ska du inte använda sprutor som är mindre än 10 ml (en
vätskefylld 1 ml spruta kan överskrida 2068,4 kPa).
6. Minimerahantering av kateternunder hela detta förfarande,så att kateterspetsenstannar
kvar i korrekt läge.
Det är möjligt att satserna/seten inte innehåller alla
tillbehörskomponenter som beskrivs i denna bruksanvisning. Gör dig
förtrogen med anvisningarna för varje enskild komponent innan du
inleder förfarandet.
Förslag till förfarande: Använd sterilteknik.
Förbered punktionsstället:
1. Placera patienten på lämpligt sätt för införingsstället.
• Inläggning i nyckelbens- eller halsven: Placera patienten i lätt Trendelenburgsläge, enligt vad
som tolereras, för att minska risken för luftemboli och förbättra den venösa fyllningen.
• Inläggning i lårbensven: Placera patienten i ryggläge.
2. Förbered den rena huden med lämpligt antiseptiskt medel.
3. Sterilklä punktionsstället.
4. Administrera lokalt bedövningsmedel enligt institutionens policy och förfaranden.
5. Kassera nålen.
SharpsAway II låsande avfallsbehållare (i förekommande fall):
SharpsAway II låsande avfallsbehållare används för kassering av nålar (15 Ga.-30 Ga.).
• Använd enhandsteknik för att bestämt trycka in nålarna i hålen i avfallsbehållaren (se gur 1).
• Efter att nålarna har placerats i avfallsbehållaren, kommer de automatiskt att hållas på plats så
att de inte kan återanvändas.
Var försiktig: Försök inte ta ut nålar som placerats i SharpsAway II låsande avfallsbehållare.
Dessa nålar är permanent fastsatta. Skador kan uppstå på nålarna om de tvingas ut ur
avfallsbehållaren.
• I förekommande fall kan ett SharpsAway-skumsystem användas genom att nålarna trycks in i
skummet efter användning.
Var försiktig: Nålar som placerats i SharpsAway-skumsystemet får inte återanvändas.
Partiklar kan ha fastnat på nålens spets.
Förbered katetern:
6. Spola varje lumen med steril, fysiologisk koksaltlösning för injektion för att öppna upp och fylla
varje lumen.
7. Stäng förlängningsslangen/-slangarna med klämma eller fäst Luer-Lockanslutningar vid dem så
att koksaltlösningen innesluts i lumina.
8. Lämna den distala förlängningsslangen utan lock för att möjliggöra ledarens passage.
Varning: Kapa inte katetern för att ändra dess längd.
Skapa inledande venåtkomst:
Ekogen nål (i förekommande fall):
En ekogen nål används för att möjliggöra åtkomst till kärlsystemet för införing av en ledare avsedd
att underlätta kateterplaceringen. Omkring 1 cm av nålspetsen har förstärkts så att läkaren ska kunna
bestämma nålspetsens exakta position vid punktion av kärlet under ultraljud.
Skyddad nål/säkerhetsnål (i förekommande fall):
En skyddad nål/säkerhetsnål ska användas i enlighet med tillverkarens bruksanvisning.
Arrow Raulerson-spruta (i förekommande fall):
Arrow Raulerson-sprutan används i kombination med Arrow Advancer för införing av ledare.
9. För in introducernålen eller katetern/nålen med ansluten spruta eller Arrow Raulerson-spruta
(i förekommande fall) i venen och aspirera.
Varning: Lämna inte öppna nålar eller katetrar utan skydd och utan klämma i centrala
venpunktionsställen. Detta kan ge upphov till luftemboli.
Var försiktig: För att minska risken för kateteremboli får nålen inte föras in i
introducerkatetern (i förekommande fall) på nytt.
SV

20
Kontrollera venåtkomst:
Använd en av följande tekniker för att kontrollera venåtkomst, på grund av risken för oavsiktlig
arteriell placering:
• Vågform för central venkateter:
• För in en trubbig tryckgivarsond som fyllts med vätska i den bakre delen av kolven och
genom ventilerna i Arrow Raulerson-sprutan och observera för att upptäcka en vågform
motsvarande centralt ventryck.
◊ Avlägsna givarsonden om du använder Arrow Raulerson-sprutan.
• Pulserande öde (om hemodynamisk övervakningsutrustning inte nns tillgänglig):
• Använd givarsonden för att öppna sprutventilsystemet i Arrow Raulerson-sprutan och
observera för att upptäcka ett eventuellt pulserande öde.
• Koppla bort sprutan från nålen och observera för att upptäcka ett eventuellt pulserande
öde.
Varning: Ett pulserande öde är vanligtvis ett tecken på en oavsiktlig artärpunktion.
Var försiktig: Förlita dig inte på blodaspiratets färg som indikation på venåtkomst.
För in ledaren:
Ledare:
Satserna/seten är tillgängliga med en rad olika ledare. Ledarna tillhandahålls med olika diametrar,
längder och spetskongurationer för specika införingstekniker. Gör dig förtrogen med den/de ledare
som ska användas för den specika teknik som valts innan du inleder den faktiska införingen.
Arrow Advancer (i förekommande fall):
Arrow Advancer används för att räta ut ledarens J-spets för införing av ledaren i Arrow Raulerson-
sprutan eller en nål.
• Dra in den J-formade delen med tummen (se gur 2).
• Placera spetsen på Arrow Advancer – med den J-formade delen indragen – i hålet baktill på
Arrow Raulerson-sprutans kolv eller introducernålen (se gur 3).
10. För fram ledaren ca 10 cm i Arrow Raulerson-sprutan tills den passerar genom sprutans ventiler
eller in i introducernålen.
• En försiktig vridrörelse kan krävas för att föra fram ledaren genom Arrow Raulerson-sprutan.
11. Lyft tummen och dra Arrow Advancer ca 4-8 cm bort från Arrow Raulerson-sprutan eller
introducernålen. Sänk ned tummen på Arrow Advancer och håll ett stadigt grepp om ledaren
samtidigt som du skjuter in enheten bestående av Arrow Advancer och ledaren i sprutans
cylinder för att föra fram ledaren ytterligare. Fortsätt tills ledaren når önskat djup.
12. Använd centimetermarkeringarna (i förekommande fall) på ledaren som referens för att lättare
kunna fastställa hur stor del av ledaren som har förts in.
OBS!Om ledaren användsi kombination med ArrowRaulerson-sprutan(kolvenheltutdragen)och
en introducernål på 6,35 cm (2,5 tum) kan följande positionsreferenser användas:
• 20cm-markeringen(tvåband) kommerin i kolvensbakredel=ledarensspetsärvidnålens
ände.
• 32 cm-markeringen (tre band) kommer in i kolvens bakre del = ledarens spets är ca 10 cm
bortom nålens ände.
Var försiktig: Håll hela tiden ett stadigt grepp om ledaren. Håll en tillräcklig längd av
ledaren exponerad i manövreringssyfte. Bristfällig kontroll över ledaren kan orsaka
ledaremboli.
Varning: Aspirera inte med Arrow Raulerson-sprutan medan ledaren är på plats. Luft kan
tränga in i sprutan genom den bakre ventilen.
Var försiktig: Minska risken för blodläckage från sprutans baksida (propp) genom att inte
återinfundera blod.
Varning: För att minska risken för att ledaren skärs av eller skadas ska ledaren inte dras ut
mot nålens snedslipade kant.
13. Håll fast ledaren på plats samtidigt som du avlägsnar introducernålen och Arrow Raulerson-
sprutan (eller katetern).
14. Använd centimetermarkeringarna på ledaren för att justera den kvarliggande längden enligt
önskat djup för placeringen av den kvarliggande katetern.
15. Vidga vid behov hudpunktionsstället med skalpellens vassa kant vänd bort från ledaren.
Varning: Kapa inte ledaren för att ändra dess längd.
Varning: Skär inte av ledaren med skalpell.
• Vänd skalpellens vassa kant bort från ledaren.
• För att minska risken för stick- och skärskada ska skalpellens säkerhets- och/eller
låsfunktion (i förekommande fall) aktiveras när skalpellen inte används.
16. Använd vävnadsdilatatorn för att vidga vävnadskanalen till venen efter behov. Följ långsamt
ledarens vinkel genom huden.
Varning:Vävnadsdilatatorn får inte lämnas kvar på plats som en kvarliggande kateter. Om
vävnadsdilatatorn lämnas kvar på plats riskerar patienten kärlväggsperforation.
För fram katetern:
17. Trä kateterns spets över ledaren. En tillräcklig ledarlängd måste vara fortsatt exponerad vid
fattningsänden på katetern för att säkerställa ett fast grepp om ledaren.
18. Fatta tag nära huden och för fram katetern i venen med en lätt vridrörelse.
Varning: Kateterklämman och kateterfästet (i förekommande fall) får inte fästas förrän
ledaren har avlägsnats.
19. Använd centimetermarkeringarna på katetern som referenspunkter för placering och för fram
katetern till den slutliga positionen efter inläggning.
OBS! Centimetermarkeringarna har kateterspetsen som referens.
• Siror: 5, 15, 25 osv.
• Band: Varje band betecknar ett 10 cm-intervall, där ett band motsvarar 10 cm, två band
motsvarar 20 cm osv.
• Punkter: Varje punkt betecknar ett 1 cm-intervall
20. Håll katetern vid önskat djup och avlägsna ledaren.
Var försiktig: Om motstånd uppstår i samband med att du försöker avlägsna ledaren efter
placering av katetern är det möjligt att ledaren har vikts runt kateterns spets i kärlet (se
gur 4).
• Under dessa omständigheter kan en alltför stor kraft anbringas om ledaren dras bakåt, vilket
kan göra att ledaren går av.
• Om motstånd uppstår ska du dra ut katetern ca 2-3 cm i förhållande till ledaren och försöka
avlägsna ledaren.
• Om motstånd uppstår på nytt ska du avlägsna ledaren och katetern samtidigt.
Varning: För att minska risken för brott får alltför stor kraft inte appliceras på ledaren.
21. Kontrollera alltid att hela ledaren är intakt i samband med att den avlägsnas.
Slutför införingen av katetern:
22. Kontrollera lumens öppenhet genom att ansluta en spruta till varje förlängningsslang och aspirera
tills ett fritt öde av venblod observeras.
23. Spola lumina för att fullständigt skölja bort allt blod från katetern.
24. Anslut alla förlängningsslangar till lämplig(a) Luer-Lockanslutning(ar), efter behov. Oanvända
portar kan ”låsas” med hjälp av Luer-Lockanslutningar enligt institutionens standardpolicy och
-förfaranden.
• Skjutklämmor nns placerade på förlängningsslangarna för att blockera ödet genom varje
lumen vid byte av slang eller Luer-Lockanslutningar.
Varning: Skjutklämman ska öppnas före infusion genom lumen för att minska risken för att
förlängningsslangen skadas till följd av ett alltför kraftigt tryck.
Fäst katetern:
25. Använd kateterstabiliseringsanordning, kateterklämma och fäste, klamrar eller suturer
(i förekommande fall).
• Använd den triangelformade förbindelsefattningen med sidovingar som primärt suturställe.
• Använd kateterklämma och fäste som sekundärt suturställe, efter behov.
Var försiktig: Minimera hantering av katetern under hela detta förfarande, så att
kateterspetsen stannar kvar i korrekt läge.
Kateterstabiliseringsanordning (i förekommande fall):
En kateterstabiliseringsanordning ska användas i enlighet med bruksanvisningen från tillverkaren.
Kateterklämma och fäste (i förekommande fall):
Kateterklämma och fäste används för att säkra katetern när ett ytterligare fastsättningsställe, utöver
kateterfattningen, krävs för att stabilisera katetern.
• När ledaren har avlägsnats och nödvändiga slangar har anslutits eller låsts, brer du ut
gummiklämmans vingar och placerar den på katetern, efter att ha kontrollerat att katetern inte
är fuktig, efter behov, för att upprätthålla rätt placering av spetsen.
• Snäpp fast det styva fästet på kateterklämman.
• Sätt fast kateterklämman och fästet som en enhet vid patienten med hjälp av antingen
kateterstabiliseringsanordningen, klamrar eller sutur. Både kateterklämman och fästet måste
säkras för att minska risken för katetermigration (se gur 5).
26. Säkerställ att införingsstället är torrt innan du applicerar förband enligt tillverkarens anvisningar.
27. Bedöm kateterspetsens position enligt institutionens policy och förfaranden.
28. Om kateterspetsenär felaktigt placerad skasituationen bedömas och kateternbytasut eller yttas
enligt institutionens policy och förfaranden.
Skötsel och underhåll:
Förband:
Lägg förband enligt institutionens policy, förfaranden och praktiska riktlinjer. Byt förbandet
omedelbart om dess integritet försämras, t.ex. om förbandet blir fuktigt eller smutsigt, lossar eller inte
längre är ocklusivt.
Fri passage genom katetern:
Katetrar ska hållas öppna enligt institutionens policy, förfaranden och praktiska riktlinjer. All personal
som vårdar patienter med centrala venkatetrar ska ha kunskap om eektiv hantering för att förlänga
den tid katetern kan ligga kvar och förhindra skada.
Anvisningar för att avlägsna katetern:
29. För att minska risken för luftemboli ska patienten placeras i det kliniskt indicerade läget.
30. Ta bort förband.
31. Frigör katetern och lossa den från kateterfästanordning(ar).
32. Be patienten att andas in och hålla andan om du ska avlägsna en intern kateter i nyckelbens- eller
halsven.
33. Ta ut katetern genom att långsamt dra den parallellt med huden. Om motstånd uppstår medan
du avlägsnar katetern, AVBRYT
Var försiktig: Katetern får inte avlägsnas genom att tvingas ut, då detta kan leda till
kateterbrott och kateteremboli. Följ institutionens policy och förfaranden för katetrar som
är svåra att avlägsna.
34. Anbringa direkt tryck mot stället tills hemostas uppnås, följt av ett salvbaserat ocklusivt förband.
Varning: Den kvarvarande kateterkanalen förblir ett ställe där luft kan komma in tills den
har epitelialiserats. Det ocklusiva förbandet ska sitta kvar i minst 24timmar eller tills det
syns att stället har epitelialiserats.
35. Dokumentera förfarandet för avlägsnande av katetern enligt institutionens policy och
förfaranden, inklusive bekräftelse av att hela kateterns längd och spets har avlägsnats.
För referenslitteratur beträande patientbedömning, utbildning av kliniker, införingsteknik
och potentiella komplikationer förenade med förfarandet, se standardläroböcker, medicinsk
litteratur och webbplatsen för Arrow International, Inc.: www.teleex.com.
Table of contents
Languages:
Other Arrow Medical Equipment manuals